Läs senare

Skolverkets generaldirektör har fel om lärares ”gnäll”

DebattPeter Fredriksson, ny generaldirektör för Skolverket, lyckas i en intervju med Lärarnas tidning med ett riktigt hattrick i klavertramp: han viftar bort lärares arbetsmiljöproblem, ifrågasätter facken och påstår att mer resurser skulle göra lärare mindre ansvarstagande, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Om debattörerna

 

 

 

Åsa Plesner och Marcus Larsson

Tankesmedjan Balans, en ideell förening, grundad av yrkesverksamma i skolan med egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa.

För 20 år sedan var Peter Fredriksson själv lärare. Nu är han generaldirektör för Skolverket, och kritiserar öppet fackförbunden och andra som lyfter de hårdnande arbetsvillkoren i skolan. Arbetsvillkor som Peter Fredriksson själv inte upplevt, eftersom han lämnade klassrummet i tid. Hans kritik är felaktig.

Enligt intervjun ser Peter Fredriksson ”en risk med lärares ständiga varningar om tilltagande arbetsbelastning, stress och utbrändhet”. Men det är inte varningar, det är fakta. Ohälsan i skolan har stigit snabbare än i övriga sektorer på arbetsmarknaden. Vi på tankesmedjan Balans har i en rad artiklar visat hur skolan systematiskt underfinansieras av kommuner i hela landet, med ökad arbetsbelastning som följd. Och läsåret 2016/2017, med lärarbrist, ett illa utformat lärarlönelyft och kaos kring nationella prov, var något av ett rekordår i dålig arbetsmiljö.

Bild: Colourbox

I sin analys vänder Peter Fredriksson på orsak och verkan. När han blev lärare var yrket statusfyllt, men vittnesmål om en problematisk arbetssituation skadar statusen, menar han. Men det är förstås precis tvärtom: Vartefter lärares status har sjunkit, har deras befogade kritik kommit att ses som gnäll.

Peter Fredriksson riktar sedan sin kritik specifikt mot fackförbunden: att kommunicera yrkets problem bidrar inte till att fler vill bli lärare, menar han. Den som varit arbetsgivarrepresentant i 20 år delar kanske inte fackens verklighetsbild. Men att uppmana dem att ändra sin kommunikation är ett grovt övertramp, som en statlig tjänsteman bör hålla sig för god för.

Om Skolverkets generaldirektör inte förstår det glapp mellan krav och resurser som lärare ställs inför, utgör myndigheten kanske det största hotet mot lärares hälsa.

Vi ifrågasätter också att en aktiv facklig arbetsmiljödebatt skulle skada yrkets anseende. I den senaste rapporten från Lärarförbundet tillsammans med Sveriges elevkårer visas tydligt att en god arbetsmiljö lyfter resultaten i skolan. Det finns ingen intressekonflikt mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhälle vad gäller arbetsmiljö: att lösa arbetsmiljöproblemen tjänar alla på.

Slutligen påstår Peter Fredriksson att mer resurser till skolan kan vara skadligt; det kan göra att ”medarbetare inte tar ansvar för att förändra sitt arbetssätt”. Här ansluter sig Peter Fredriksson till den populära New public management-idén att man kan stressa fram utveckling genom resursbrist. De flesta kommuner har redan testat detta i praktiken, genom att lägga ständiga effektiviseringskrav på skola och annan välfärd. Det har lett till ett glapp mellan skolans uppdrag och dess resurser, vilket ansvarskännande medarbetare har försökt kompensera genom att arbeta hårdare. Följden har blivit samvetsstress, sjukfall och flykt från yrket.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Att prata om detta är inte riskfyllt. Det är verkligheten som är riskfylld.

Skolverket har en central roll i styrningen av skolan. Om Skolverkets generaldirektör inte förstår det glapp mellan krav och resurser som lärare ställs inför, utgör myndigheten kanske det största hotet mot lärares hälsa.

Tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Samtidigt ökar kommunernas kostnader snabbare än skatteintäkterna, enligt prognoser. Om Peter Fredriksson vill vara en del av lösningen gör han klokt i att lyssna på lärarna. Annars kommer vi att ”gnälla” mer, inte mindre.

ur Lärarförbundets Magasin