Läs senare

Skolverkschefen drömmer om att vara lärare

PorträttetDen yrkesgrupp som talar illa om sig själv är snart inte längre respekterad. Det menar Peter Fredriksson, läraren som blivit Skolverkets nya generaldirektör, och som hoppas kunna bidra till att återupprätta lärarnas yrkesstolthet.

av Torbjörn Tenfält
07 Sep 2017
07 Sep 2017
Peter Fredriksson och kollegan Nina Mimon på väg att träffa utlokaliserade medarbetare i östra Stockholm. Foto: Marc Femenia

Vaktmästaren Fabrizio Balli tittar efter den blå kavajen som försvinner bort i kontorslandskapets täta terräng av skrivbord. Han har just lotsat Peter Fredriksson genom Skolverkets provisoriska lokaler i Värtahamnen, i utkanten av Stockholm.

I dag upplever jag inte att lärare är stolta.

— Jag hör att folk här uppskattar att han har lärarbakgrund. Det ska nog gå bra för honom, säger han om sin nye chef.

Frågan är hur det ska gå för lärarna, den yrkesroll Peter Fredriksson helst identifierar sig med. Han ser en risk med deras ständiga varningar om tilltagande arbetsbelastning, stress och utbrändhet.

Peter Lars Göran Fredriksson

Foto: Marc Femenia

Ålder: 55.

Bor: Stockholm.

Familj: Ja.

Reser gärna till: Mitt torp.

Det gör jag helst på fritiden: Ligger i soffan och läser.

Favoritmaträtt: Äggmacka med kaviar.

— Den yrkesgrupp som börjar tala illa om sig själv hamnar snart i ett läge där man inte längre är respekterad. När jag tog min examen på 1980-talet var det fortfarande fint att vara lärare. I dag upplever jag inte att lärare är stolta och då sjunker yrkets status.

En del av ansvaret lägger han på facken.

— De borde fundera över vad det är de kommunicerar, vad det är för budskap de sänder ut. När unga människor läser Lärarförbundets nya rapport om hur många som vantrivs på jobbet får det dem inte att känna att de vill bli lärare.

När Peter Fredriksson berättar om sin bakgrund är det ändå åren som lärare han helst refererar till. Och rösten får en lite tydligare östgötsk färgning när han pratar om undervisningens glädje.

— De gånger jag drömmer om mitt yrkesliv så gör jag det om lärarjobbet. Jag drömmer aldrig om när jag var skolchef eller utbildningsdirektör.

Huvudkontoret på Fleminggatan i centrala Stockholm rymmer inte längre all personal och nu har han åkt ut till Värtan för att träffa några av de medarbetare han inte har inpå sig dagligen. Frågan om flytt till nya lokaler för hela myndigheten ska avgöras redan i höst.

— Jag är chef från dag ett, och som chef förväntas man ta ansvar och fatta beslut. Och för att kunna ta ansvar för sina beslut måste man ha en egen bild, säger Peter Fredriksson.

Foto: Marc Femenia

Några timmar förflyter i en mix av inbokade möten och spontana samtal vid kaffeapparaten, inrymd i en glasklädd låda mitt i kontorslandskapet. Ventilationen i de hyrda lokalerna avhandlas, liksom ledarstrategier och utbudet av välsorterade matbutiker i Hammarby sjöstad (där han bor sedan några år tillbaka). I en paus förklarar generaldirektören att han under sina sex år som utbildningsdirektör i Södertälje ägnade mycket tid åt att skapa en samsyn hos politiker och tjänstemän; om prioriteringar, mål och ansvar.

Men han kan också ha hårda nypor. Det framgår av en scen från den uppmärksammade tv-serien ”Rektorerna”, där han går hårt fram mot en av sina skolledare i Södertälje.

Men positiva omdömen är inte svåra att finna. Jaana Lundqvist, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Södertälje, minns hur det var att samarbeta med honom.
— Även om vi inte alltid varit överens, så fanns det en vilja till samtal.

Att nye generaldirektören har en bakgrund som lärare är en fördel, menar Jaana Lundqvist, men framhåller samtidigt att det är ganska många år sedan han arbetade som lärare.

Skolverket

Antal anställda: Cirka 600.

Säte: Stockholm.

Uppdrag: Bland annat att främja likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Ta fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Utfärdar legitimationer för lärare och förskollärare.

— De problem vi har nu med hög arbetsbelastning och sjukskrivningar har han knappast upplevt på nära håll, säger hon.

Svenska och historia är Peter Fredrikssons ämnen och det är till litteraturen han söker sig när han är ledig på 1700-talstorpet vid insjön i en skog nära Valdemarsvik. P O Enquist, Kerstin Ekman och Hjalmar Söderberg hör till favoriterna.

— Enquist är min absoluta favorit. Jag är också mycket intresserad av politik och tycker om hans sätt att väva samman litteratur och samhällsfrågor.

Som gammal ämneslärare anser han att kolleger i grundskolans senare år och på gymnasiet bara bör undervisa i ämnen de har utbildning i. Och han tycker sig också se att ämneslärare i framgångsrika länder samarbetar mycket mer än i Sverige. Även om matematiklyftet visar att kollegialt lärande inom samma ämne är fullt möjligt även här.

— Ska jag bli bra violinist är det bättre att jag studerar andra violinister och inte en som spelar piano.

Artisten Håkan Hellström hyllar Peter Fredrikssons pedagogik. När hans gamla lärare på Samskolan i Göteborg fyllde femtio år skickade han ett gratulationskort och påminde om att det var på lektionerna i svenska hans intresse för lyrik föddes.

Håkans föräldrar var måna om att skolan fungerade.

— Håkans föräldrar var måna om att skolan skulle fungera och att deras barn skulle få en bra skolgång. Men han själv var också ange­lägen om att anstränga sig och framgång i skolan handlar väldigt mycket om ansträngning.

Om nu läraryrket är så roligt, varför blev du skolledare och skolchef?

— Jag ville påverka och ta ansvar. Det är också svaret på varför jag sitter här som GD. Det är svårt att säga nej när man får möjlighet att bidra till något viktigt.

Har du aldrig varit nyfiken på att arbeta inom något annat område än skolan?

— Nej, jag vet inte vad jag annars skulle jobba med som skulle kännas lika värdefullt. Och så kan jag ju det här, jag känner en trygghet.

Ny vardag. Första tiden som ny på jobbet består av möten, möten och möten, berättar Peter Fredriksson. Här träffar han personal på kontoret i Värtahamnen i Stockholm. Foto: Marc Femenia

Lika trygg känner sig inte Peter Fredriksson när han slår på tv:n för att följa sitt favoritlag, engelska Arsenal. Matchresultatet brukar påverka hans humör.

För några veckor sedan satt han faktiskt på läktaren när Arsenal spelade ligapremiär mot Leicester hemma på Emirates Stadium i London. Matchen slutade 4—3 efter en gastkramande upplösning. Peter Fredriksson ser det som en bra avslutning på sommaren och en perfekt start på hösten.

När han var ung spelade Peter Fredriksson själv och fotbollen bidrog till att idrott och gymnastik länge var hans favoritämne i skolan. Men så fick han upp ögonen för historia och valde så småningom att satsa på lärarbanan.

Med lärarexamen och de första arbetsåren i Göteborg i bagaget arbetade Peter Fredriksson ett år som lärare i Södertälje. Efter jobb som skolledare och förvaltningschef i flera kommuner i Stockholmsområdet återvände han till Södertälje och blev högste chefs­tjänsteman där 2011.

Jag får verkligen inte göra bort mig.

Under chefsåren i Södertälje såg Peter Fredriksson att Skolverket började ändra karaktär. Till det bättre, tyckte han och gladde sig åt att generella insatser ersattes av mer riktade. Med matematiklyft och läslyft blev myndigheten en mer aktiv part i skolans utveckling.

Nu vill han skruva ytterligare på Skolverkets profil. Utbudet ska bli bättre anpassat till skolornas förmåga att ta emot de olika insatserna.

— Jag vill diskutera med politiken om vi ska ha alla dessa uppdrag som vi har. Det vore bra om vi kan enas om färre satsningar och titta mer på vad det vi gör har för effekt.

Nu kring terminsstart är den heta diskussionen om lärarnas löner i full gång. Inte minst i Stockholmsområdet är det lärarnas marknad, men samtidigt har flera kommuner beordrat sina rektorer att inte bjuda över varandra.

— Jag tycker inte att det är orimligt att en kommun har som policy att ny lön inte utgår när man byter skola inom kommunen. Det är ju samma arbetsgivare, säger Peter Fredriksson.

Han vill att lönen bestäms mer utifrån lärarens uppdrag och hur komplext det är. Den som lämnar ett jobb i en skola med studiemotiverade elever och resursstarka föräldrar och i stället tar jobb i ett utsatt område bör märka det i lönekuvertet.

— Vi borde försöka hitta en rimlig spridning på lärarlönerna utifrån att man faktiskt har olika uppdrag och tar olika ansvar för likvärdigheten.

Lämnar över. Mikael Halápi, t f generaldirektör före Peter Fredriksson, och Eva Emfel diskuterar arbetsmiljön på kontoret i Värtahamnen. Foto: Marc Femenia

Även lärarutbildningen behöver bli mer differentierad, anser generaldirektören. Han tar sjukvården som exempel; både läkare och sjuksköterskor har en gemensam grundutbildning i botten, men kan sedan välja specialitet.

— Någon form av spetskompetensutbildning efter den gemensamma grunden vore också ett sätt att göra jobbet mer attraktivt.

Ökade resurser till verksamheten är bra, men bara om man vet vad man ska ha pengarna till, anser Peter Fredriksson.

— Mer pengar kan dels göra att medarbetare inte tar ansvar för att förändra sitt arbetssätt, dels att man har för många satsningar som man inte kan skapa kvalitet inom.

Behövs mer resurser för att minska barngruppernas storlek i förskolan?

— Om minskade barngrupper är rätt åtgärd för att nå önskvärd kvalitet ska vi eftersträva det. Men det är som med pengafrågan, först måste man veta vad det är man har ansvar för och vad man ska åstadkomma, sedan vad man ska göra. Först därefter hur man ska organisera, som att dela in barnen i grupper.

Vad kan göras för att minska förskollärarnas sjukskrivningstal?

— Utbilda fler. Det ligger ett stort ansvar på förskollärare. Detta ansvar måste man få möjlighet att dela med en eller flera kolleger.

Peter Fredriksson anser det är ett ansvar som chef för Skolverket att driva frågor, inte bara verkställa politiska beslut.

— Alla kan vi ha mycket bestämda åsikter om något, såväl politiker som tjänstemän. Men vi måste båda vara öppna för att byta ståndpunkt när fakta och vetenskap talar för något annat.

Den insikten är en del i den strategi som han hoppas ska göra att han kan stanna länge på sitt nya jobb.

— Jag är gift med en lärare, halva min bekantskapskrets består av lärare. Så jag får verkligen inte göra bort mig. Då förlorar jag hela mitt sociala sammanhang och det kan sluta med skilsmässa och den risken vill jag inte ta, säger Peter Fredriksson.

1962

Peter Fredriksson föds i Norrköping.

1969

Börjar första klass.

1983

Utbildar sig till ämnes­lärare i svenska och historia.

Elev: Håkan Hellström.

1988–1998

Arbetar som lärare i Göteborg och Södertälje. Går även skolchefsutbildning.

1998–2007

Biträdande rektor och rektor i ­Lidingö samt Stockholm.

2007–2009

Grundskolechef i Haninge.

2009–2011

Skolchef i Sollentuna.

2011–2017

Utbildningsdirektör i Södertälje.

2017

Generaldirektör för Skolverket.

 

ur Lärarförbundets Magasin