Läs senare

Slå ihop lärarutbildningar

Ämneslärarutbildningarna måste räddas, skriver Lars-Erik Olsson, Högskolan i Borås. Internat kan vara en lösning.

04 Okt 2012

Illustration: Marie Kassman
Det talas om bristen på lärare. Arbetskraftsbarometern (SCB) talar också sitt tydliga språk — den framtida kompetensförsörjningen i landet är hotad. Vem ska lära ut om det saknas lärare?

Vi på Högskolan i Borås är särskilt oroade över det låga antalet sökande till landets ämneslärarutbildningar inom naturvetenskap och matematik.

Om man räknar med att alla de som sökt till utbildningar i år tar examen om fem år kommer det 2017 att examineras 236 lärare på gymnasienivå inom nämnda ämnen. De har alltså sökt någon av de cirka 100 utbildningar i landet som ger ämneslärarexamen med behörighet att undervisa inom något av ämnena matematik, fysik, kemi, teknik, biologi eller naturvetenskap. 236 stycken, det är alldeles för få.

Jämförelsevis kan vi konstatera att det 2007 examinerades 629 lärare på området, och 2009, 443 stycken.

236 sökande till hundratalet utbildningar. Så få sökande till så många utbildningar betyder att de startar med bara en handfull studenter i varje. Om de startar alls. Många utbildningar måste helt enkelt ställas in.

Vi tror inte att resurserna på lärosätena räcker till för att göra bra utbildningar på så många olika ställen, ekonomin går inte ihop. Blivande ämneslärare behöver studiekamrater precis som andra studenter.

De behöver också engagerade, välutbildade och skickliga lärarutbildare i en resursstark miljö.

Att försöka lösa de här problemen ligger i hela landets intresse. Jag anser därför att det behövs en kraftsamling där hela landet är med.

Jag vill föreslå en nationell ämneslärarutbildning kopplad till ett internat, där olika lärosäten skjuter till personal och resurser. Det skulle kunna motverka det läge vi har i dag. Internatet ska erbjuda en stabil, inspirerande och resursstark miljö.

På så sätt skulle resurser kunna samlas och effektiviseras och antalet sökande öka till en attraktiv utbildning.

Nya grepp behövs också för att locka unga att bli lärare igen. Både i allmänhet, och i synnerhet inom matematik och naturvetenskap.

Lärarutbildningarna kan behöva bli mer flexibla och ta andra former än de traditionella. Ett bra exempel i rätt riktning är den kombinerade ingenjörs- och lärarexamen som redan finns på flera högskolor och är på väg på ännu fler.

Vi på Högskolan i Borås försöker dra uppmärksamhet till den rådande situationen.

Vi har skrivit brev till utbildningsministern, utbildningsutskottets ledamöter samt partiernas utbildningspolitiska talespersoner och berättat om detta och ställt våra resurser till förfogande.

Vi tror nämligen att samarbetsanda, en konstruktiv debatt och konstruktiva förslag och åtgärder framöver är absolut nödvändiga. Vi tror också att landets resurser kan koncentreras ännu bättre för att avhjälpa en del av problemen med få sökande och ibland sviktande kvalitet på lärarutbildningar. Här är vi så klart gärna med och gör allt vi kan.

Ingen, allra minst Sveriges unga, tjänar på en debatt där lärare framställs som ett bottenyrke och den svenska skolan i ohjälpligt fritt fall. Det är tillsammans vi kan motverka den prekära situation som råder.

Lärare har världens viktigaste jobb.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin