Läs senare

Slöjd + kod = sant i Finland

Programmering blir en del av slöjden i den finländska läroplanen nästa år. Men i Sverige har liknande förslag mötts med stark kritik.

29 Mar 2015

Foto: ThinkstockNär den finländska läroplanen görs om för man in skrivningar om programmering på flera ställen, framför allt i matematik, men även i slöjdämnet. Vad innebär det? Att nioåringar ska knacka kod?

– Ordet programmering ­väcker ­mycket åsikter. Många har en förutfattad bild av kryptiska tecken som ingen vanlig människa kan tyda. Men det är inte den typen av programmering vi talar om i skolan, säger Linda Mannila, forskare i datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi på Åbo Akademi.

För yngre barn handlar det om att utveckla ett datalogiskt tänkande och främja kreativitet och ett strukturerat arbetssätt. I skolan är programmering också viktigt ur en demokratisk synvinkel, tycker Linda Mannila och jämför med ämnet geografi.
– Det är inte bara den fysiska världen vi lever i dag. Vi har ett alltmer intimt förhållande till den digitala världen.

Ett sista argument är jämställdhet.
– Det är få tjejer inom it. Om man börjar i ett tidigt skede kan vi få bort den stereotypa bilden.

Men vissa kanske frågar sig varför programmering ska ingå just i slöjdämnet? Linda Mannila ser en koppling till Makerrörelsen.
– Jag vet inte hur diskussionen har gått hos beslutsfattarna. Men jag ser slöjd och programmering som kreativa ämnen med ett gemensamt processtänk. Eleven måste planera, designa, överväga val och arbeta i en given ordning.

Exakt vad programmering i slöjdämnet kommer innebära vet ingen än. Linda Mannila och två forskarkollegor vid Åbo Akademi arbetar med att ta fram ett koncept för hur man kan arbeta. Det ska först genomföras i form av fritidsklubbar i årskurs 3–6 och sedan spridas som inspiration till landets slöjdlärare. Linda Mannila har redan prövat några koncept med barn i årskurs 3–9. De fick bland annat göra filtarmband med mikrokontrollers som styrde lysdioder som sytts fast i kontrollers med ledande sytråd.

Genom att programmera mikrokontrollen kunde barnen bestämma om lamporna skulle blinka fort eller långsamt. Övningen gör att eleverna ser en koppling mellan maskinen och reaktionen i den fysiska världen. En annan uppgift kan vara att sy in blinkande lysdioder i en väska eller sy ett gosedjur som kan röra sig eller blinka med ögonen. I hårda material kan det handla om att löda fast kopplingarna så att mikrokontroller, sensorer och dioder blir en del av slöjdföremålet.

I framtiden kommer slöjdlärare att skapa mer med nya material och elektronik tror Linda Mannila. Men en skillnad mellan Finland och Sverige är att ämnena teknik och slöjd är sammankopplade i ett ämne – teknisk slöjd. Det finns inget särskilt teknikämne som i Sverige. Det gör lärarna i teknisk slöjd mer förberedda på programmering, medan det är en större nyhet i textilslöjden.

I det nya centrala innehållet för slöjd i årskurs 3–6 står att eleverna ska använda »programmering av olika funktioner, till exempel med hjälp av robotteknik och automation«. 
– Jag tolkar det som att man kan använda programmerbara verktyg som 3D-skrivare till exempel. Det innebär inte att man måste arbeta med hårdvara som kretsar och kretskort, utan snarare med en produkt som man programmerar till ett visst resultat.

De nya kursplanerna för grundskolan börjar gälla hösten 2016. En stor fråga är vilken fortbildning lärarna kommer att behöva. I första steget berörs klasslärare i årskurs 1–6 som har både slöjd och matematik.
– Det är en utmaning att bygga upp ett motiverande material för att få programmering att kännas relevant för lär­arna, säger Linda Mannila.

Det finns också digitala verktyg som kan vara till hjälp om de används på rätt sätt.

I det centrala innehållet för årskurs 7–9 i slöjd står att eleven ska använda programmering för planering och framställning av produkter. Som exempel har Linda Mannila låtit äldre barn löda ihop ett hänge till ett halsband eller reflex av en mikrokontroller och en lysdiodsmatris. Genom att ändra i färdig programkod kunde eleverna styra dioderna så att de blinkade fram deras namn en bokstav i taget.

I Sverige har Moderaterna föreslagit att elever ska kunna välja bort slöjdämnet och ersätta det med programmer­ing. Partiet vill ta tillvara intresset för it och stärka Sveriges konkurrenskraft. Förslaget har fått kritik från slöjdlärare i sociala medier och i tidningen Uttryck. Inte heller Linda Mannila tror på att ersätta slöjd med programmering, utan föredrar den finska modellen.
– Om programmering är ett eget ämne finns en risk att kodning blir ett självändamål medan kopplingen till andra ämnen åsidosätts.

I den nya finska läroplanen finns programmering med som en möjlighet i alla ämnen under rubriken digital kompetens. Programmering står med i det centrala innehållet i både matematik och slöjd, men nämns bara i betygskriterierna i matematik.

Svenska slöjdläraren Inger Degerfält är ordförande i Lärarförbundets ämnesråd för slöjd. Rådet har inte tagit ställning till synen på programmering men hon tycker personligen inte att det ska inkräkta på slöjdämnet. Hon är positiv till att använda sig av it i slöjd, men inte av kodning, trots att hon själv är utbildad i programmering.
– Jag är jättepositiv till att elever får lära sig vad kod är, men det är inget som kan ersätta slöjden. Att ställa ämnena mot varandra känns riktigt fånigt.

Det finns inte något i slöjden som är onödigt och kan tas bort, menar hon. Tvärtom är det svårt att hinna allt redan i dag. Hon tycker inte heller att programmering och slöjd är tillräckligt lika.
– Visst processen är lika, men det är arbetsprocesser i alla ämnen.

Hon anser att kunskap om textil och trä i det vardagliga livet är mer relevant.
– Om du varje år ska köpa 17 kilo textilier är det bra om du kan något om det, om vi ska skapa ett hållbart samhälle.

Inger Degerfält tycker också att programmering i skolan passar bättre i gymnasiet då eleverna är mer mogna.
– Vi använder redan mycket it i slöjden och det kommer in mer tekniska tyger och elektroniska produkter ändå – men det är inte programmering för mig.

ur Lärarförbundets Magasin