Läs senare

Snabb succé för betald lärarutbildning i Dalarna

LärarutbildningHögskolan Dalarna lanserade i höst en helt ny form av lärarutbildning. Studenterna får anställning med lön samtidigt som de pluggar. Och de skiljer sig åt från hur det brukar se ut.
– Den största skillnaden är att meritvärdet hos dessa studenter är mycket högre säger Mats Tegmark, utvecklingsledare på Högskolan Dalarna.

av Niklas Arevik
12 Okt 2017
12 Okt 2017
Kristoffer Gustavsson tillhör den första kullen på den nya lärarutbildningen.

Upplägget gäller för studenter som söker till grundlärarprogrammet med inriktning mot NO och teknik. En studietakt på 75 procent kombineras med läraranställning på 50 procent i någon av Dalarnas kommuner. Lönen, som helt bekostas av kommunerna, är minst 18 000 kronor i månaden. Den utgörs av ersättning för studiedelen på 9 000 kronor samt lön för anställningsdelen, som sätts individuellt, på minst 9 000 kronor. Dessutom har studenterna möjlighet att söka studiestöd från CSN.

Det nya programmets första kull på 34 studenter började efter sommaren och intresset har varit stort.

– Det var mycket högre söktryck än till övriga lärarutbildningar, säger Mats Tegmark, utvecklingsledare på Högskolan Dalarna.

Och de antagna studenterna skiljer sig på flera sätt från hur det brukar se ut.

– Generellt är de något äldre, och fler killar än tjejer. Men den största skillnaden är att meritvärdet hos dessa studenter är mycket högre. Och antalet behöriga förstahandssökande per plats är 2,5. Det kan jämföras med den ordinarie utbildningen där alla behöriga sökande kom in, säger Mats Tegmark.

Kristoffer Gustavsson och Sofie Söderlund tillhör den första kullen.

– Jag har tidigare haft heltidsjobb som boendestödjare och har barn och hus. En förutsättning för att jag skulle kunna plugga var att jag kom in på den här utbildningen och slipper ta studielån, säger Kristoffer Gustavsson.

Han som aldrig tidigare stått framför en klass arbetar nu helt plötsligt halvtid på Sundbornsskolan med klassansvar på mellanstadiet.

– Jag blev inslängd i ett klassrum direkt. Det var väldigt stressigt och svårt i början, men det var bara att bita ihop. Samtidigt är det jättekul. Jag har haft stor hjälp av mina kollegor, och vi får även stöd från högskolan för att få en bra balans.

Situationen är helt annorlunda för kurskamraten Sofie Söderlund. Hon har vikarierat som lärare tidigare och hade utbildat sig till det även om hon inte fått denna chans.

– Jag jobbade ett år på Björkhagsskolan i Svärdsjö, samma skola som jag är på nu. Den enda skillnaden är att jag kanske inte hade haft no/teknik som förstahandsval om jag inte kommit in på det här programmet, men jag är absolut intresserad av de ämnena, säger hon.

Trots att hon har lärarerfarenhet instämmer Sofie Söderlund i att det varit tufft hittills.

– De flesta av oss jobbar mer än 50 procent. Vi ska vara på skolan tre dagar i veckan, och det är svårt att få det till en halvtidstjänst.

De är båda överens om att studenterna på den arbetsintegrerade utbildningen skiljer sig lite från övriga lärarstudenter.

– Vi har en högre medelålder. Det är fler som är över 30, som arbetat tidigare och har ett annat liv, med familj och så, säger Kristoffer Gustavsson.

Klas Holmgren är en av Lärarförbundets representanter på Pedagogiskt Utvecklingscentrum i Dalarna, och har förhandlat fram avtalet för studenterna.

– Såvitt vi vet så är den här modellen helt unik. Och vi tycker att vi i förhandlingarna säkrade det som var väsentligt ur ett fackligt perspektiv, säger han.

Studenterna behöver inte oroa sig för att bli bortknuffade av legitimerade lärare.

– Upplägget bygger på lärarbristen. Och den kommer under överskådlig tid att vara så stor att risken är obefintlig. Och enligt avtalet har studenterna dessutom företräde till återanställning framför andra olegitimerade sökande, säger Klas Holmgren.

ur Lärarförbundets Magasin