Ingår i temat
Fria skolvalet
Läs senare

Snällbetyg inte fler med skolkonkurrens

Konkurrens mellan skolor tycks inte öka andelen elever som får högre betyg än resultaten på de ­nationella proven.

06 Mar 2014

Lärarnas tidning har jämfört Skolverkets statistik från de 191 kommuner som helt saknar friskolor för elever i årskurs 9 med de 30 kommuner där det finns minst tre friskolor för den årskursen.

Frågan vi ställde oss var om konkurrens om elever leder till att skolor i högre utsträckning ger högre betyg än resultaten på de nationella proven.

Men varken i svenska eller matematik kunde vi hitta sådana skillnader. Det är lika troligt att eleverna i en kommun med många friskolor får ett högre betyg än provresultatet som eleverna i en kommun utan friskola.

Inte heller finns det annat än små skillnader mellan alla landets fristående och kommunala skolor när det gäller förhållandet mellan slutbetyg och resultat på nationella prov, visar statistik från Skolverket (se grafik).

I svenska fick 23,1 procent av eleverna i fristående skolor ett högre betyg än provresultatet på riksnivå 2013. Andelen var exakt lika stor i kommunala skolor. Tidigare år har det funnits en liten skillnad, där den förstnämnda gruppen ­legat mellan en och två procent­enheter högre.

Även i matematik är skillnaden försumbar: 20,4 respektive 20,7 procent.

Att jämföra elevernas resultat på nationella prov med vad de får för betyg kan vara ett sätt att mäta skolors likvärdighet. Nationella proven ska fungera som en grund för bedömning, men hur stor inverkan de ska ha på betyget är inte reglerat. Andelen som får ett högre ­betyg jämfört med provresultatet varierar stort mellan skolor. Det finns skolor som höjt mer än 80 procent av eleverna över betygs­nivån på provet.

— Varje skola måste titta på sina resultat och ha en förklaring till dem, oavsett om man ligger mycket nära provresultaten eller långt ifrån, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverkets prov- och bedömningsenhet.

Hon vill inte uttala sig om ifall en stor skillnad mellan provresultaten och betygen kan innebära att skolan sätter snällbetyg.

— Det är stora skillnader mellan ämnena, mellan olika skolor och det kan även vara det mellan olika lärare på samma skola, säger hon.

Om det senare beror på lärarens skicklighet eller på att olika lärare gör olika bedömningar är inget som framkommer i statistiken.

— Det kan handla om att lära­ren upptäckt luckor i elevernas kunskaper och satt in ­extra åtgärder efter provtillfället.

I engelska är det en betydligt lägre andel som får ett högre betyg än provresultat på nationella provet, 7,8 procent.

— Det är mer hanterligt att pröva det som står med i kursplanen i engelska på natio­nella provet. I matematik kan inte allt innehåll vara med i varje prov — då skulle man få sitta väldigt länge, säger Karin Hector-Stahre.

Alla artiklar i temat Fria skolvalet (17)

ur Lärarförbundets Magasin