Läs senare

Social bakgrund avgörande för betygen

Elever på invandrartäta skolor har generellt sett lägre betyg än elever på övriga skolor. Det gäller även svenskfödda elever på dessa skolor.

30 Sep 2004

Elever med utländsk bakgrund har i snitt lägre betyg än elever med svensk bakgrund, visar en rapport från Skolverket. Men om hänsyn tas till socioekonomiska faktorer blir skillnaden mindre. Det är faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, om föräldrarna har arbete och om eleverna lever med en eller två föräldrar. Därför betyder social bakgrund snarare än etnisk, ibland mer när det handlar om vilket betyg man får.

Även elever som är födda i ett annat land, men gått hela skolan i Sverige, har sämre resultat än svenska elever. De elever som går på invandrartäta skolor, har sämre betyg än övriga skolor, även svenskfödda elever.

– Resultaten i skolan hänger ihop med hur man har det generellt. Elever med utländsk bakgrund bor oftare i enförälderhushåll, föräldrarna är oftare lågutbildade och har oftare sämre anknytning till arbetsmarknaden än övriga, säger Bo Palaszewski, undervisningsråd på Skolverket.

Skolverket har analyserat slutbetygen för de elever som gick ut nian 2003 och de som slutade nian 1998. En del intervjuer har också gjorts. Detta för att ta reda på mer om betygsskillnaderna mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund är uppdelade i två grupper: de som kom till Sverige 1993 eller tidigare och de som kom efter 1993.

Differenserna i grupperna är stora, det finns även helt svenska elever som inte har ett fullgott språk till exempel. Skolor med 20-40 procent elever med utländsk bakgrund, hade 3,1 poäng lägre betygssnitt, medan skolor med mellan 80 och 100 procent elever med utländsk bakgrund, hade 38,5 poäng lägre snitt. Skillnaderna håller i sig när man ser till fler faktorer än betyg, som nationella prov och internationella studier.

Men om hänsyn tas till bakgrundsfaktorerna, försvinner skillnaderna i alla grupper, förutom i de mest invandrartäta skolorna, då finns fortfarande en skillnad på 14,2 poäng.

För de elever som gick ut nian 1998, har man också sett att skillnaderna inte hade minskat när de gick ut gymnasiet. De hade till och med ökat.

– Varför det är så vet vi inte, säger Bo Palaszewski, undervisningsråd på Skolverket.

Han kan inte heller svara på varför flickor generellt sett har högre betyg än pojkar. I snitt har flickor 20 poängs högre betyg än pojkar.

Studien visar också att elever från alla grupper upplever att föräldrarna engagerar sig lika mycket i deras skolarbete. Det finns heller ingen skillnad i elevernas attityd till utbildning.

Även elever som är födda i ett annat land, men gått hela skolan i Sverige, har sämre resultat än svenska elever. Fast skillnaderna är inte lika stora som för de elever som har kommit till Sverige efter skolstarten. De elever som går på invandrartäta skolor, har sämre betyg än övriga skolor, alltså även infödda elever.

– Detta visar att problemet inte bara är en uppgift för skolan att lösa, utan måste ses i ett större politiskt sammanhang, säger Bo Palaszewski.

– Resultaten i skolan hänger ihop med hur man har det generellt. Elever med utländsk bakgrund bor oftare i enförälderhushåll, föräldrarna är oftare lågutbildade och har oftare sämre anknytning till arbetsmarknaden än övriga.

Lärare på skolor med medelhög invandrartäthet, det vill säga mellan 30 och 50 procent, trivs inte i lika hög utsträckning som lärare på andra skolor, visar studien. Däremot trivs eleverna bättre och allra bäst trivs elever som är födda i Sverige men har utländsk bakgrund.

LÄNK:
Rapporten Elever med utländsk bakgrund (Skolverkets webbplats, pdf)

ANNIKA DZEDINA

Fotnot: Med utländsk bakgrund menas att minst en av föräldrarna är född i ett annat land eller att man själv är född i ett annat land.

ur Lärarförbundets Magasin