Läs senare

Sprid folkhögskolans idé

DebattFolkhögskolan förädlar människan. En utbyggnad skulle göra både Sverige och andra länder bättre, skriver Awes Osman.

14 Nov 2016

Om debattören

Awes Osman

är lärare på Nyköpings folkhögskola och integrationsexpert.

I början betraktades utbildning som det enda verktyg en person behöver för att nå ett jobb som är bra betalt eller en högre position i samhället. Gapet mellan de personer som hade en bra utbildning och de som saknade var stort.

Ofta var det bara de som var i en ekonomiskt stabil position som fick chansen till en bra utbildning.

Att begåvade medborgare blev utan grundläggande utbildning hade många förklaringar. Några barn var födda i rika familjer medan andra hamnade i fattigare. Det fanns också en extrem ojämlikhet mellan olika elevgrupper inne i klassrummet — duktiga elever och de som hade det svårare. De som hade utbildade föräldrar som hjälpte dem med läxorna och de vars föräldrar aldrig fick tid att läsa.

Illustration: Maria Raymondsdotter

Där fanns också bonde­familjer vars barn arbetade hårt på gården och var en inkomstkälla för familjen. Föräldrarna varken kunde ­eller ville släppa dessa barn till studier eller jobb i städer.

Folkhögskolornas tillkomst löste många problem. Med dessa kom ett utbildningssystem där den mänskliga delen av eleverna står i fokus. Det sägs att i formella utbildningssystem lär sig eleverna hur man förändrar saker, medan i folkbildningssystemet får eleverna också förändra sig själva och utvecklas som goda medborgare.

Folkhögskolorna fungerar inte bara som pedagogisk ersättning för att fylla utbildningsluckor, de fungerar också som en källa till en mänsklig förändring — att bli en bra människa och bidra till samhället. Inom folkbildningen bestämmer deltagarna själva vad, hur och när de ska lära sig. Utgångspunkterna är nyfikenhet, kreativitet och lusten att lära sig och ta in kunskap.

När människor med olika bakgrunder och livs­erfarenheter samverkar, träffas och utbyter kunskap, kommer det upp nya idéer och infallsvinklar.

Folkhögskolorna tar ett stort ansvar för att fylla utbildningsluckor. Därmed undviker samhället att en del medborgare känner sig mindre privilegierade än andra. Det gör att risken för civil oro och misstro minskar.

Av denna anledning har jag lagt ett förslag hos folkbildningsrådet om ett projekt som ska exportera folkbildningens idé och system till länder som har stora naturtillgångar men har drabbats av oändliga ­inbördeskrig.

Skriv du med

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Folkhögskolorna gör i dag sitt bästa för att ta in och utbilda så många flyktingar som möjligt och hjälpa dem med utbildning, deras integrationsprocess och för att bli goda svenska medborgare.

Problemet är bristande ekonomiska resurser. Folkhögskolornas avsaknad av en särskild studieplan för deltagare som har haft helt andra sätt att leva, utbilda sig och ta in kunskap än svenskar, spelar också in.

Det behövs stora integrationsinsatser, men möjligheterna är enorma.

Ge nyanlända flyktingar chansen till en förändring som kan spela en positiv roll inte bara i deras liv i Sverige, utan också på varje del av denna jord.

ur Lärarförbundets Magasin