Ingår i temat
Legitimation
Läs senare

»Starkt ämnesfokus drabbar eleverna«

Den starka kopplingen mellan ämnesbehörighet och legitimation kommer att luckras upp. Den bedömningen gör forskaren Göran Fransson.

13 Nov 2015

Foto: Britt Mattsson

Inne på sitt arbetsrum på Högskolan i Gävle bläddrar Göran Fransson bland datorns filer och letar upp sin egen legitimationshandling. Att döma av minen har han inte granskat sitt lärarlegg så noga tidigare.

— Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Hur kan jag ha fått det, undrar han förvånat efter ha läst upp de ämnen och årskurser som var mer förväntade.

Göran Fransson har forskat mycket om hur lärare och även andra yrkesgrupper utvecklas under sin första tid i yrket. Han har ur det perspektivet följt införandet av lärarlegitimationen.

Kommer legitimationen att höja läraryrkets status?

— Det är svårt att sia om framtiden, men jag är inte så säker på det. Ser man tillbaka på den tidsanda som rådde när propositionen presenterades 2010 hade det gått ett antal år med talet om en skola och lärarutbildning i kris. Jag tror att det hade blivit annorlunda om legitimationen hade införts exempelvis under mitten av 90-talet.

Varför då?

— Nu infördes reformen ur ett negativt perspektiv. Legitimationen blev livbojen som skulle rädda skolan. Budskapet var att lärarna måste kontrolleras och kvalitetssäkras för att kunna vända skolans utveckling. På 90-talet efter kommunaliseringen och införandet av nya läroplaner och en ny lärarutbildning talade man om lärarna som de ­professionella aktörerna som skulle lyfta lärandet. Då kunde legitimationen ha haft en positiv effekt på statusen.

Vad krävs nu för att legget ska bli det lyftet?

— Det behövs en nyansering av beskrivningen av skolan och lärarkåren. Visst finns det utmaningar men det är inte så illa som det ofta framställs. Man måste se läraryrkets komplexitet och alla de skickliga lärare som finns. Lärare behöver också delta i samhällsdebatten och inte låta politikers eller mediers beskrivningar av skolan stå oemotsagda. Förhoppningsvis kan legitimationen på sikt bli ett lyft, men då får det inte bli mer sjabbel.

Vad tänker du på för sjabbel?

— Legitimationen genomfördes alldeles för fort. Det var också en reform som genomfördes uppifrån av staten. Visserligen har kontakterna med exempelvis lärarfacken varit täta, men det hade nog varit bättre med ett nedifrånperspektiv i genomförandet. Då hade det varit lättare att förutse de negativa konsekvenser som gör att man nu hela tiden måste backa på punkt efter punkt.

Vad kan det här backandet få för följder?

— En effekt är att skolledarnas förtroende för politikerna riskerar att minska. I en enkät vi gjorde till skolledare med stöd av AFA Försäkring svarade 47 procent att detta minskar förtroendet för politikerna, och ytterligare 25 procent att förtroendet minskar till viss del. Bara fem procent svarade att förtroendet ökar.

— Å andra sidan gav våra intervjuer en bild av att rektorerna är medvetna om att det ofta blir fram och tillbaka i en politisk styrd verksamhet. Det är något man får leva med.

Behövs det ytterligare förändringar?

— Ett problem är att legitimationen är så starkt uppbyggd kring ämneskompetenser. Det riskerar att bli alltför snävt. Med en lärare vardera i matematik, fysik, kemi och biologi utan någon koppling mellan ämnena kan det att bli alltför fragmentariskt för eleverna. Det blir svårare att följa enskilda elever och att bygga relationer mellan lärare och elev.

— Det kan vara en fördel ur pedagogisk och utvecklingsmässig synvinkel med en gymnasielärare som bara har 30 i stället för 60 högskolepoäng i fysik, men som ser helheten och kan göra kopplingar mellan olika ämnen.

Tror du att vi får se en uppluckring i den snäva ämneskopplingen?

— Ja, det blir nog nödvändigt med tanke på att det kommer att saknas legitimerade lärare i vissa ämnen, områden och åldersgrupper. Alla problemen med tjänstefördelning och betygsättning och att lärare tvingas flytta på sig eller vidareutbilda sig riskerar att bli större än den vinst man gör. Det är viktigt att lärare har ämneskunskaper, så vi får inte göra för mycket avkall på det. Men att man valde en så stark ämnesrationalitet i legitimationen var en del av tidsandan.

Vad var det för tidsanda egentligen?

— På 1970-talet var frågan om bristande ämnesdjup för låg- och mellanstadielärare aktuell i samband med den tidens utredning om lärarutbildningen. Under 80- och 90-talen betonades den generella lärarkompetensen och efter det har ämnena varit i fokus igen. Det är möjligt att pendeln är på väg att vända igen. När jag säger att legitimationen är en del av tidsandan tänker jag också på att den är påverkad av idéerna om New Public Management.

På vilket sätt då?

— Just det att lärarna ska kontrolleras och utkrävas ansvar. Men det här är en komplex fråga eftersom möjligheten att anmäla till Lärarnas ansvarsnämnd också kan öka rättssäkerheten. En anmälan dit leder troligen till att anklagelserna måste dokumenteras och utredas noggrannare än vad de i många fall annars skulle gjorts.

Nu finns inte längre något krav på introduktionsår för att få legitimation. Vad anser du om det?

— Jag tycker att det var ett bra beslut. Det fanns en risk att lämplighetsprövningen skulle verka dämpande på mentorsskapets stödjande roll. Den kunde bli ett hinder för öppna diskussioner mellan mentorn och den blivande läraren.

Men nu ökar väl risken att olämpliga lärare får legitimation?

— Nja, i vår enkät till skolledarna framkom att få lärare blev djupt ifrågasatta under introduktionsåret. Rektorerna hade vissa tveksamheter kring tio av 126 nya lärare och stora tveksamheter kring endast två av dem. I slutet av introduktionsåret bedömdes alla som lämpliga.

Så den risken är inte så stor menar du?

— Nej, man är inte färdig lärare direkt efter en lärarutbildning. Föreställningen om nyckelfärdiga lärare efter utbildningen är problematisk eftersom vi hela tiden lär oss. Sen finns det säkert olämpliga personer som slinker genom utbildningen, men så är det inom alla yrken.

In på livet med Göran Fransson

GÖR Docent i pedagogik. Forskar och undervisar på Högskolan i Gävle. En av initiativtagarna till högskolans forskningsgrupp om nyblivna lärare och andra yrkesverksamma.

ÅLDER 47.

BAKGRUND Utbildning till grundskollärare 1–7 i matematik/NO.

FAMILJ Fru och två barn.

BOR Villa i Valbo utanför Gävle.

LÄSER GÄRNA BÖCKER OM Andra världskriget. »Jag är en riktig faktanörd och rättade gärna mina lärare när det ämnet dök upp i skolan.«

PRYL Dykmask. »Den har jag med mig när jag reser. Det är otroligt avslappnande att dyka. På engelska heter det recreational diving och det är precis vad det är. Det är som att gå in i en bubbla, ljudet blir helt annorlunda.«

Lärarlegitmation

  • Lärares legitimationer är kopplade till ämnen och årskurser. Legitimation krävs för tillsvidare­anställning.
  • Endast lärare med legitimation får ­självständigt sätta betyg. Läraren behöver inte vara behörig i ämnet.
  • Vissa lärarkategorier, som modersmålslärare och yrkeslärare, är undantagna legitimationskravet.
  • För undervisning i fritidshem krävs ingen legitimation.
  • Legitimation för förskollärare och lärare infördes 2011.

Källa: Skolverket

Alla artiklar i temat Legitimation (15)

ur Lärarförbundets Magasin