Läs senare

Stärkt meddelarskydd på friskolor

FriskolorDe som arbetar i privata bolag inom skola, vård och omsorg får ett starkare skydd när de vill larma om missförhållanden till media.

17 Feb 2017

Riksdagen har beslutat att de som jobbar inom till exempel friskolor ska ha samma rätt som kommun-, landstings- och statsanställda att larma, en rätt som ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att cheferna i privata bolag inom vård, skola och omsorg som drivs med skattemedel förbjuds att försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifter till media. Den som bryter mot förbudet att efterforska källor kan dömas för brott.

– Vår inriktning är att vi ska ha så stor öppenhet som möjligt när det gäller skola, vård och omsorg. Vi har sett upprörande missförhållanden tidigare, och det måste kunna avslöjas. Då ska de anställda inte behöva vara rädda för repressalier, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till TT när förslaget presenterades i september 2016.

Lagen träder i kraft den 1 juli i år.

Meddelarskydd

  • Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det. Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
  • Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
  • Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
  • Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter har hittills omfattats av anställda på statliga och kommunala myndigheter och kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över.
  • Regeringens förslag innebär att anställda i enskilt bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna ut uppgifter om verksamheten till medierna.
    Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet

ur Lärarförbundets Magasin