Ingår i temat
Lärarlönelyftet
Läs senare

Statliga lönelyftet får lärarna att må dåligt

LärarlönelyftetLärare känner sig bortvalda, sjukskriver sig och säger upp sig. Lärarlönelyftet har blivit ett arbetsmiljöproblem på många av landets skolor.

av Stefan Helte
07 Nov 2016
07 Nov 2016
Statliga lönelyftet får lärarna att må dåligt

Lärarnas tidning har talat med 15 avdelningar inom Lärarförbundet, från norr till söder. Bilden är entydig: Lärarlönelyftet väcker mycket tankar, känslor och reaktioner. Och de som hör av sig till sina fackliga ombud och till avdelningarna är arga, ledsna, undrande och besvikna.
Huvudskyddsombud Lova Kempe Hansen i Lärarförbundets avdelning i Stockholm säger att hon aldrig har varit med om något liknande.

– Vi får många samtal från medlemmar som mår jättedåligt. De säger att lärarlönelyftet sår split i arbetslagen, att de tänker sjukskriva sig och säga upp sig.

Även lärare som har fått påslaget är bekymrade och vågar inte alltid berätta om detta.

– De skäms och vill inte visa sig förmer än dem som de jobbar tillsammans med.
Bo Ericsson, avdelningsordförande i Luleå, säger att ett avgörande problem är att lärarna inte får några vettiga motiveringar till varför vissa får lärarlönelyftet och andra inte.

– Den som frågar får bara halvskrumpna förklaringar. Och det är ju för att nästan alla stämmer in på kriterierna. Det hade varit bättre att ställa ut ett tombolastånd på gatan och dragit lott om vem som ska få pengarna. Då hade processen i alla fall varit offentlig – och ingen hade behövt känna sig som en sämre lärare.
Från Göteborg berättar ordföranden Elisabet Mossberg att det är svårt att värdera missnöjet, eftersom det sannolikt är de missnöjda som hör av sig.

– Vi vet ju inte vad alla andra tycker. Men vi vet att många medlemmar är besvikna och tycker att det slår orättvist, det har blivit en tryckt stämning på skolorna och lärarna mår ganska dåligt.
Teuvo Kanerva är inte bara huvudskyddsombud i Uddevalla, utan även arbetsplatsombud på Uddevalla gymnasieskola. Han har fått ta emot mycket kritik öga mot öga med medlemmarna, som vänder en del av sin ilska mot facket.

– Det har varit en anstormning av frågor, frustrationer, spekulationer – men också missunnsamhet. Lönelyftet har verkligen rivit upp mycket negativa känslor. Jag har också blivit påhoppad, eftersom många gör facket medskyldigt till reformen. Det har känts jobbigt att bära.
Roine Selind, ordförande i Malmö, berättar om lärare som har blivit utvalda och som tycker att det är jobbigt:

– De blir illa bemötta av sina kolleger och får höra gliringar som: ”Nu när du har fått så mycket pengar kan du göra allt jobbet.”
Klas Holmgren, ordförande i Borlänge, menar att grundproblemet är att regeringen inte har kompetens att vara lönesättande, utan borde ha låtit fack och arbetsgivare hantera de här frågorna själva, i vanlig ordning.

– Det här sättet att genomföra en förändring av lönesystemet hotar sammanhållningen i lärarkåren och gör att det blir tystare i personalrummen. Därmed blir det ett arbetsmiljöproblem.
I ett särskilt nyhetsbrev uppmanar Lärarförbundet nu sina ombud att uppmärksamma sura kommentarer lärare emellan, om kollegor sjukskriver sig av annan anledning än sjukdom eller blir utfrysta. Skyddsombuden rekommenderas att tillsammans med arbetsgivaren göra en lokal riskbedömning av genomförandet av lärarlönelyftet på skolan.

60 000 får mer

  • Regeringen satsar tre miljarder kronor årligen på lärarlönelyftet.
  • Det räcker till höjda löner för cirka 60.000 särskilt ­kvalificerade lärare, fritids­pedagoger och förskollärare.
  • Löneökningarna ska i snitt ligga mellan 2.500 och 3.500 kronor hos varje huvudman, men kan för enskilda lärare vara högre eller lägre.
  • Löneökningen betalas ut för första gången den här höstterminen och gäller från första juli.

Alla artiklar i temat Lärarlönelyftet (11)

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej