Läs senare

Stockholm: Ersättning kopplad till betyg fungerar här

VuxenutbildningGymnasieministern Anna Ekström (S) kritiserar skarpt marknadsorienterade betalningsmodeller inom vuxenundervisningen och sfi, som den i Växjö.
Men hennes partikamrat Mirja Räihä, vikarierande arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad, hyllar modellen.

av Stefan Helte
06 Sep 2017
06 Sep 2017
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

I Stockholm införde den rödgröna majoriteten redan 2003 en ersättning som kopplas till betyg inom vuxenundervisningen.

— Vår erfarenhet är att det har fungerat väl, säger Mirja Räihä.

Hon förklarar att de uppföljningar som har gjorts under åren inte har visat på att lärarna har satt högre betyg än vad eleverna förtjänar.

— Vi har inte sett några sådana tendenser alls.

Ser ni inga problem med att koppla betalning till betyg?

— Vi har snarare sett motsatsen — att lärare får större möjlighet att sätta in stödåtgärder när man ser att det barkar åt fel håll och att elever riskerar att inte få godkända betyg.

Har ministern fel i sin kritik av marknadstänkande inom skolan?

— Hon har säkert rätt i sin oro. Jag kan bara notera att vi har haft ett väl fungerande system i 15 år.

Johan Törnroth, Lärarförbundets ordförande i Stockholm, berättar att han inte har fått några signaler om att lärare i vuxenundervisningen eller sfi känner sig pressade att sätta godkända betyg på grund av betalningsmodellen.

Liknande system

Betalt per poäng på högskolan

Högskolan har haft ett resultatbaserat ersättningssystem ända sedan 1993, då mål- och resultatstyrning infördes. Statens ersättning till högskolan baseras dels på antal registrerade studenter, dels på de poäng som studenterna tar. Den poängbaserade delen av ersättningen varierar mellan olika utbildningsområden, men är minst på 20 procent.

— Systemet fungerar på det hela bra. Det finns en kritik om att betalningen per poäng stimulerar lärosätena och lärarna att godkänna studenter lite lättvindigt. Men kvalitetssäkringssystemet ska vara en garant för att så inte sker, säger Marie Kahlroth, utredare på Universitetskanslersämbetet.

ur Lärarförbundets Magasin