Läs senare

Stor oenighet om ny karriärreform för lärare

SkolkommissionenSkolkommissionens förslag på tydligare karriärsteg för lärare är en vattendelare. Facken och skolmyndigheterna är positiva, arbetsgivarsidan och Statskontoret negativa. Det visar en genomgång av remissvaren som Lärarnas tidning har gjort.

av Niklas Arevik
13 Sep 2017
13 Sep 2017

Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande ett nationellt professionsprogram för lärare som ska leda till fler karriärsteg. Det ska vara statligt reglerat, och syftet är att ”attrahera, motivera och behålla lärare” genom professionell utveckling, exempelvis fördjupa sig inom sina ämnen.

De nivåer som lanseras av kommissionen är introduktionsperiod, lärare, kvalificerad lärare och särskilt kvalificerad lärare (se faktaruta).

Professionsprogrammet

  • En karriärreform kopplad till kompe­tensutveckling, där förste­lärarna, lektorerna och lärarlönelyftet ska fogas in i ett sammanhang. En arbetsgrupp ska utforma detaljerna i professionsprogrammet, men kommissionen har redan nu tydliga och konkreta förslag:
  • Tre eller fyra karriärsteg från nyexaminerad till särskilt kvalificerad lärare. Varje steg ska ge högre lön, utökat ansvar och vara tydligt kopplat till kompetens­utveckling, vilket kan innebära både akademiska poäng och erfarenhetsbaserade kun­skaper, till exempel kollegialt lärande.
  • Tre valbara utvecklingsspår — undervisning, specialisering och ledarskap — med olika utvecklingssteg inom spåren. Det ska vara möjligt att byta spår, läsa till ämnen eller fördjupa sina kunskaper. 

Remisstiden har nu gått ut. Lärarnas tidning har gått igenom de flesta tyngre remissinstanser och det visar sig att frågan om professionsprogrammet är en vattendelare.

Flera viktiga instanser som Skolinspektionen, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och fackförbunden är i huvudsak positiva. Exempelvis skriver Sveriges Skolledarförbund att förslaget är ”den mest intressanta och relevanta reform som presenterats på många årtionden”.

Samtidigt säger andra tunga aktörer bestämt nej. Statskontoret anser att ansvaret för lärares professionella utveckling ska ligga hos arbetsgivarna, snarare än hos staten. Dessutom hävdar Statskontoret att liknande satsningar som karriärstegsreformen och lärarlönelyftet har saknat lokal förankring och därför inte fått legitimitet bland lärarna.

Även representanter för arbetsgivarsidan är negativa till att staten ska ansvara för professionsprogrammet. Bodil Båvner är utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och har varit samordnare för organisationens remissvar. Hon betonar att lärares kompetensutveckling inte enbart är en myndighetsfråga.

Bodil Båvner, utredare SKL.

– Det vi vänder oss emot är framför allt att detta ska regleras av en förordning genom en myndighet som tillsätts av regeringen.

Professionsutvecklingen bör i stället vara en fråga för arbetsgivare och arbetstagare, anser hon.

– Det är huvudmännen och professionen som vet vad som behövs. Det finns inget annat yrke inom våra områden vars kompetensutveckling regleras genom en förordning, säger Bodil Båvner.

Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand anser tvärtom att lärarkårens kompetensförsörjning är för viktig för att ligga i enskilda huvudmäns knä.

– Vår linje är att det behövs ett samordnat nationellt ansvar för detta.

Hon menar att Skolkommissionen har identifierat en lucka i systemet, nämligen att många lärare är hänvisade till tillfälliga lyft för sin kompetensutveckling.

– Ska vi ha en likvärdig tillgång och långsiktig finansiering så måste det vara en statlig angelägenhet och inte vara beroende av arbetsgivarens goda vilja. Men det ska naturligtvis ske under stort inflytande från professionen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Friskolornas riksförbund är ”både oroade och förvånade” över Skolkommissionens förslag till utformning av professionsprogrammet. Organisationen menar att utformningen skulle innebära att en myndighet på uppdrag av regeringen beslutar om innehållet i en högskoleutbildning. ”Ett sådant system liknar inget annat inom högskole- och universitetsväsendet”, skriver de och hävdar att utformningen i stället bör göras av lärosätena.

Även forskningsinstitutet IFAU höjer ett varningens finger. De påpekar att det inte finns tillräckligt med trovärdig forskning som utvärderat vilka effekter fortbildningsinsatser för lärare har på elevernas resultat. IFAU betonar därför att det är viktigt för reformens legitimitet att lärarnas olika kvalifikationsnivåer ”baseras på evidens om kopplingen till elevers prestationer” och har ”stark förankring i både kvantitativ och kvalitativ forskning”.

Skolkommissionen

  • Tillsattes av regeringen 2015.
  • Uppdraget var att lämna förslag på hur höjda kunskapsresultat kan uppnås, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten öka i den svenska skolan.
  • Initialt leddes kommissionen av Anna Ekström, då generaldirektör på Skolverket. När hon blev minister tog Jan-Eric Gustafsson över som ordförande.
  • Övriga tolv ledamöter representerar bland annat lärarfacken, forskningen, elevorganisationerna, näringslivet, skolhuvudmännen och lärosätena. 

ur Lärarförbundets Magasin