Läs senare

Stora skillnader i betygssättningen

Resultaten på de nationella proven avspeglar sig inte alltid i elevernas slutbetyg. Många skolor ger högre slutbetyg medan andra ger lägre. Och skillnaderna mellan skolornas betygssättning är ungefär desamma över tid. Lite har förändrats sedan de nationella proven infördes 1998.

14 Jun 2007

Det visar undersökningen ”Provbetyg-Slutbetyg-Likvärdig bedömning” som Skolverket gjort och som bygger på data från grundskolan mellan 1998 och 2006.
   Nu finns det inget som säger att resultaten på de nationella proven ska vara allena saliggörande när det gäller slutbetyg. De nationella proven är inga examensprov. Det finns inte heller några bindande förordningar eller rekommendationer om hur skolor ska förhålla sig till de nationella provresultaten.
   Men skillnaderna i grunderna för betygssättningen aktualiserar frågan om likvärdigheten.
   Det är fler elever som får MVG i slutbetyg i svenska, engelska och matematik än som fått det på nationella proven. I andra ändan av betygsskalan är det färre elever som ”underkänt” i slutbetyget än som ”underkänts” på proven. Den vanligaste formen av höjning av slutbetyget är från ”underkänt” på nationella proven till G i slutbetyget.

Tittar man på enskilda elever så får ungefär 80 procent samma slutbetyg som provbetyg i de tre ämnena. Men i matematik få så många som 22,5 procent ett slutbetyg som är ett steg högre än provbetyget medan bara 1,9 procent får ett slutbetyg som är ett steg lägre. I svenska är motsvarande siffror 14,2 procent och 6,3 procent och i engelska 9,4 procent och 8,1 procent.
   Elever som kommer från skolor som ger högre slutbetyg än provbetyg klarar sig i genomsnitt sämre i gymnasieskolan än elever med samma betyg från andra skolor. Ju större skillnaden är mellan provbetyg och slutbetyg desto sämre klarar sig eleverna.
   Skolor som har höga provbetyg tenderar att sätta slutbetyg som ligger nära eller under provbetygen, medan skolor som har låga provbetyg ofta sätter högre slutbetyg. Det verkar också vara vanligt att skolor som ger högre slutbetyg än provbetyg gör det i alla de tre ämnena under en längre tid.
   Det är inte så att konkurrensutsatta skolor eller fristående skolor i högre utsträckning ger högre slutbetyg än provbetyg.

Trots mängder av information och fortbildning av lärare så består skillnaderna mellan skolors sätt att sätta betyg över tid. Det är en av de viktigaste slutsatserna i rapporten.
   Vad beror skillnaderna på? Några mer eller mindre troliga förklaringar till skillnaderna mellan provbetyg och slutbetyg anges i rapporten. En förklaring är att elever som underkänts i proven sedan får stödundervisning. Men eftersom proven ges under vårterminen i årskurs 9 är det knappast troligt att stödundervisningen hinner ge effekt.
   Däremot finns det mycket som tyder på att lärare tycker att det är svårt att inte godkänna elever. Man hellre ”friar än fäller”. Andra förklaringar är att slutbetygen sätts på andra grunder än provbetygen och att lärare tolkar kursplanerna i förhållande till elevgruppen.
   – Nu är det viktigt att kommunerna ge lärarna tid att diskutera betygssättningen. En förutsättning är att huvudmän och rektorer först sammanställer och analyserar betygs- och provstatistiken. Lärarna måste få en chans att se de här sambanden, säger Ann Carlsson Ericsson, avdelningschef vid Skolverket.

ELISABET RUDHE

ur Lärarförbundets Magasin