Läs senare

Stressen het fråga i nya avtalet

ArbetsmiljöLärarna i kommunerna har i snitt fått nästan dubbelt så höga löneökningar som övriga arbetsmarknaden de senaste fem åren. I den kommande avtalsrörelsen riktas fokus mot den höga arbetsbelastningen.

av Stefan Helte
30 Nov 2017
30 Nov 2017
Stressen het fråga i nya avtalet
”Jag hoppas att det nya avtalet tydliggör att lärarna får tid för sitt kärnuppdrag – att undervisa”, säger den fackligt engagerade gymnasieläraren Eva Jansson i Uddevalla. Foto: Sebastian Lamotte

Avtalet för ungefär 200 000 lärare, förskollärare, lärare i fritidshem/fritidspedagoger, skolledare och studie- och yrkesvägledare löper ut den sista mars 2018.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, som samförhandlar, ska lämna sina avtalsyrkanden till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tre månader innan avtalet löper ut, det vill säga före årsskiftet. En av dem som fattar beslut om avtalsyrkandet är Eva Jansson. Hon är gymnasielärare på restaurangprogrammet på Uddevalla gymnasieskola och ledamot i Lärarförbundets avtalsdelegation för SKL-området.

Eva Jansson vill förstås se en fortsatt löneuppvärdering. Men hon lyfter särskilt fram arbetsbelastningen, där alla kurvor pekar åt fel håll.

Vi vill få in skrivningar i avtalet som ­klargör att lärarna får tid för det som har med undervisningen att göra. Eva Jansson, avtalsdelegationen.

– Lärarna vill ha tid för att klara sitt kärnuppdrag och inte pådyvlas administrativa sysslor som stjäl tid från planeringen och efterarbetet av lektioner.

Hon menar att parterna på central nivå måste hitta lösningar om arbetstiden.

– Det är jätteviktigt att vi får in skrivningar i avtalet som så tydligt som möjligt klargör att lärarna får tid för det som har med undervisningen att göra. Sådana skrivningar har betydelse för vad som sker lokalt.

25%

Så mycket löneökningar har lärarna i kommunerna fått 2012–2016. Arbetsmarknaden i helhet fick 13,8 procent under samma period.

Likadant tänker avtalsdelegationens ledamöter från Jönköping. De slåss för att det nya avtalet ska innehålla garanterad pedagogisk utvecklingstid för förskollärare och fritidslärare.

– Nu är det ett gyllene tillfälle att äntligen hitta en central avtalslösning på den pedagogiska utvecklingstiden. Det kan inte få se så olika ut som det gör i landets kommuner i dag, säger Marie Gummesson, förskollärare och delegationsledamot från Jönköping.

Den senaste gången lärarfacken och arbetsgivare på det kommunala området drev en större avtalsrörelse var 2012.

Trots att de senaste fyra åren har varit sifferlösa har lärargrupperna i kommunerna i genomsnitt fått 25,1 procent i löneökningar under åren 2012 till 2016, enligt siffror från Lärarförbundet och Medlingsinstitutet. Detta inkluderar statliga satsningar på förstelärare och lärarlönelyftet.

Siffran kan jämföras med att övriga arbetsmarknaden i snitt har fått löneökningar på 13,8 procent.

Det mesta talar för att även det kommande avtalet kommer att vara utan centralt garanterade löneökningar. Lärarfackens tidigare skepticism mot sifferlösa avtal är som bortblåst.

– Även de kommuner som har lägst löneökningstakt ligger över arbetsmarknadens genomsnitt, konstaterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Ändå var genomsnittslönen för en kommunalt anställd grundskollärare 2016 lägre än genomsnittslönen för hela arbetsmarknaden; 32 000 kronor jämfört med 30 000 kronor. En grundskollärare tjänar fortfarande 12 000 kronor mindre i månaden än en ingenjör och en gymnasielärare 14 000 mindre än en jurist.

Lärarfacken vill därför se en fortsatt mångårig löneuppvärdering.

Det nya avtalet behöver samtidigt på central nivå omhänderta några infekterade frågor som har samlats på hög under de här sex åren. Som lärarnas missnöje med omotiverade löneskillnader, vilka kan ha uppstått efter statliga satsningar som förstelärarreformen och lärarlönelyftet eller på grund av att marknadskrafterna gynnar den som säger upp sig och söker jobb hos andra arbetsgivare.

– Vi behöver ett avtal som premierar de lärare som bidrar till kontinuitet och stabilitet på landets skolor och förskolor och som tar på sig mer kvalificerade uppdrag, säger Johanna Jaara Åstrand.

Det handlar även om den allt mer brännande frågan om lärarnas ökade arbetsbelastning. Det är en fråga som lärarfacken har ägnat stor uppmärksamhet under arbetet med att ta fram gemensamma avtalsyrkanden.

Ulf Olsson (S), ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, håller med om att arbetsbelastningen bör diskuteras i avtalsrörelsen.

– Mycket kan lösas lokalt. Och en del av arbetsbördan är följden av statliga beslut. Men delar kan också hanteras i ett centralt avtal.

ur Lärarförbundets Magasin