Läs senare

Strid väntar om fjärrundervisning

Var sjätte kommun är redan i gång. Och nu finns en bred politisk majoritet för att utöka fjärrundervisningen. Men lärarfacken är starkt emot.

av Niklas Arevik
08 Jun 2017
08 Jun 2017

Ett nytt betänkande vill utöka möjligheten till fjärr­undervisning — både när det gäller antalet ämnen och att huvudmän ska kunna sälja denna typ av undervisning till varandra genom entreprenad.

Fjärrundervisning är en särskild form av distans­undervisning (se faktaruta) som i dag är kraftigt reglerad. Det är endast tillåtet i några få ämnen och får inte ske mellan kommuner eller andra huvudmän.

Förslaget i korthet

  • Möjligheterna för fjärrundervisning på entreprenad utökas till fler ämnen och skolformer.
  • Från årskurs 7 och i gymnasiet ska detta tillåtas i samtliga ämnen utom praktisk-estetiska.
  • I låg- och mellanstadiet blir det endast tillåtet i vissa språkämnen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

En rundfrågning som Lärarnas tidning gjort visar att regeringen och oppositionen är helt överens om att betänkandets förslag ska genomföras. Arbetsgivarsidan instämmer. Trots att möjlig­heterna är mycket begränsade är det redan i dag fyrtiofem kommuner plus ett antal privata huvudmän som anordnar eller tar emot fjärrundervisning. Detta enligt preliminära uppgifter från Skolverket.

Men politikerna och arbetsgivarna riskerar nu att hamna på kollisionskurs med lärarfacken, som vill kasta betänkandet i papperskorgen.

Lärarförbundet kallar betänkandets förslag för en ”experimentverkstad”.

Johanna Jaara Åstrand.

— Politikerna känner desperation över den akuta lärarbristen. Men jag är rädd att det blir de elever som har det tuffast i skolan som drabbas värst av denna kvalitetsförsämring, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Men gymnasieminister Anna Ekström tillbakavisar att förslaget kommer att innebära en kvalitetsförsämring.

— Vi kommer naturligtvis inte gå fram med ett förslag som äventyrar kvaliteten i undervisningen. Men för att undervisningen ska vara av hög kvalitet krävs behöriga lärare. Och när det inte finns är det här ett bättre alternativ än att obehöriga undervisar, säger hon.

Per-Arne Andersson, SKL.

Arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund vill gå längre än betänkandet, som de menar präglas av teknikrädsla. Per Arne Andersson är avdelningschef på SKL med ansvar för skolan. Han hävdar att förslaget går i otakt med tiden, bland annat eftersom det enbart omfattar elever från årskurs 7 och inte tillgodoser glesbygdens behov.

Regeringens utredare Eva Durhan poängterar att det finns väldigt lite forskning på området och att det därför är viktigt att börja i liten skala.

— Vi har ingen erfarenhet av fjärrundervisning i Sverige. Man brukar hänvisa till Australien men de har hållit på sedan 1950-talet. Det är inte bara att trycka på den stora knappen och sätta igång. Vi börjar så här, men jag är övertygad om att det kommer att bli vanligare i framtiden, säger hon.

Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall är inte främmande för att utöka möjligheten för andra aktörer än skolor att sälja fjärrundervisning på entreprenad.

— Vi moderater anser att vår uppgift som politiker och lagstiftare är att öppna så många dörrar som möjligt, med kvalitet i undervisningen som signum. Vi måste följa den här utvecklingen nära och som ett nästa steg ser vi gärna andra aktörer, säger hon.

Detta säger dock Anna Ekström bestämt nej till.

— Det vore riskabelt. Undervisning är skolans kärnuppgift och ska bedrivas under överinseende av en huvudman där rektor har det pedagogiska ledarskapet, säger hon.

Fjärrundervisning

Så går undervisningen till

Fjärrundervisning är interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik, i realtid.

Eleven och läraren befinner sig i olika lokaler men en handledare ska vara närvarande med eleven.

Fjärrundervisning är alltså inte samma sak som distansundervisning, där eleverna själva bestämmer när och var de ska utföra sitt skolarbete.

Den får endast anordnas om det inte finns någon behörig lärare i ämnet eller om elevunderlaget är otillräckligt samt om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

ur Lärarförbundets Magasin