Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

Studenter lär sig för lite om digital källkritik

KällkritikExperter har efterfrågat det länge — ändå saknar många lärar­utbildningar fortfarande adekvat utbildning i digital källkritik.

28 Feb 2017

”Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik”. Så skrev företrädare för Skolverket, Statens medieråd och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen på DN Debatt. De menar att det i förlängningen handlar om rikets säkerhet.

Men vem ska ge eleverna de kunskaper de behöver?

Flera rapporter visar på brister i undervisningen i digital källkritik i skolan och att de yrkesverksamma lärarna behöver fortbildning. Men inte heller dagens lärarstudenter får bra och likvärdiga förutsättningar för att kunna lära ut digital källkritik, visar Lärarnas tidnings granskning.

Vi har frågat de tio lärosäten som utbildar flest grund- och ämneslärare om omfattningen av undervisning i digital källkritik. De flesta anger att det är ett stående inslag på utbildningarna, både för studenternas egna studier och vad gäller att lära ut det till sina elever.

— Jag känner mig helt trygg med att vi tar upp det i alla våra lärarutbildningar, säger Anders Olsson, utbildningschef vid lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Matilda Gustafsson.

Men den bilden delas varken av Statens medieråd eller styrelsen i Lärarförbundet Student.

— Vår upplevelse är att det inte läggs något fokus på varken digital källkritik eller den didaktiska användningen av den på våra utbildningar. Det är verkligen något som behöver lyftas fram, säger Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Vad är mik?

  • Medie- och informationskunnighet (Mik) är ett begrepp myntat av Unesco, som framhåller det som en av tre nyckelkompetenser för ett demokratiskt samhälle.
  • Mik är ett brett spektrum av kunskap och färdigheter om medier och information, där förmågan att kritiskt värdera olika källor är central.

2014 genomförde Statens medieråd en undersökning på lärarutbildningen. I den konstaterades mycket stora skillnader mellan lärosätena i fråga om inslagen av och medvetenheten om medie- och informationskunnighet (Mik). Endast 3 av 24 lärosäten hade lokala examinationsmål som innefattade digital källkritik.

— Bara något ytterligare lärosäte har tillkommit sedan dess. Vi hamnar i en situation där kraven på eleverna är ­högre än kraven på lärarna, ­säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig och omvärlds-
analytiker på Statens medieråd.

Redan 2013 lade Statens medieråd fram ett förslag om att Mik borde införas i examinationskraven på lärarutbildningen.

Kvarstår det förslaget?

— Absolut. Med en allt mer individualiserad mediekonsumtion följer en individualiserad källkritik, ett läskigt perspektiv egentligen. Den enda som kan värdera informationen du möts av är du själv, säger Ulf Dalquist.

Några av lärosätena anger att just den didaktiska undervisningen i källkritik skulle behöva utvecklas.

— All undervisning på vår lärarutbildning genomsyras av vetenskaplighet, inklusive källkritiska perspektiv, säger Vivi Sten, utbildningssamordnare vid Linnéuniversitetet.

— Men vi behöver säkert bli bättre på att ”didaktisera” kunskapen om källkritik, det vill säga jobba mer med metodiken.

Så gjorde vi

  • Utifrån statistik från Universitets- och högskolerådet tog Lärarnas tidning fram de tio lärosäten som antog flest studenter till grund- och ämneslärarutbildningar ht 2016.
  • Vi intervjuade utbildnings­ledare och andra personer med motsvarande överblick över lärarutbildningarna vid dessa lärosäten.

Det är bara från ett lärosäte vi får ett tydligt svar om att det finns brister. Lärarutbildningen vid Karlstads universitet har inlett ett projekt för att få in källkritik på ett bättre sätt i undervisningen.

— Vi jobbar inte systematiskt och det är där det brister. Vi kan inte garantera att alla studenter får med sig tillräckliga kunskaper härifrån, säger Ann-Britt Enochsson, som fram till i fjol ingick i lärarutbildningens ledning och har forskat om digital teknik och ett kritiskt förhållningssätt till innehållet på nätet.

Många av de intervjuade utbildningsledarna skulle också gärna se fortbildningsinsatser för yrkesverksamma lärare.

— Det behövs en kurs inte bara i källkritik utan bredare om hur man förhåller sig till sociala medier. Digitaliseringen påverkar alla ämnen, säger Ulrika Wallenquist, utbildningsledare vid Uppsala universitet.

Hon får medhåll av Ulf Dalquist som vill se initiativ från regeringen i frågan.

— Om vi ska ha en likvärdig skola måste man koordinera fortbildningsinsatser för lärare så att det inte blir upp till varje skola att satsa på detta, säger han?

 

 

 

 

Enkät: Ingick digital källkritik i din lärarutbildning?

 

Enkät

Alfred Wennerberg, nyutexaminerad lärare.

Alfred Wennerberg

Uppsala universitet, tog examen som grundlärare F–3 ht 2016.

Alfred Wennerberg har precis gått ut sin lärarutbildning. När han blickar tillbaka tycker han sig se en inbyggd konflikt mellan att lärarutbildningen ska vara både en akademisk utbildning och en yrkesutbildning.

— Det pratas sällan om att vi snart ska ta ansvar för barns utbildning, däremot är det ständiga påminnelser om att skriva uppsats, säger han.

Det återspeglas även i hur källkritik tagits upp under studierna.

— Vi har blivit källkritiska varelser under utbildningen, men bara som akademiker. Att förmedla och undervisa om källkritik tycker jag inte vi har fått någon undervisning i över huvud taget.

På den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) kom Alfred däremot i kontakt med källkritiska frågeställningar i förhållande till eleverna.

— Jag upplevde att lärarna inte är helt bekväma med att vara källkritiska på internet, och då går de till böcker för att ta reda på vad som är sant. Men källkritik är mer än så, till exempel missar man då att granska vem avsändaren till informationen är och vad den har för syften.

Erfarenheten fick honom att fundera över idéer kring hur man borde göra i stället, och han känner sig hyfsat rustad för att lära ut digital källkritik till sina kommande elever. Men det har mycket att göra med hans eget intresse för ämnet, som han tycker är viktigt, säger han.

— Källkritik är på sätt och vis viktigare än ämneskunskap. I dag är all kunskap ett klick bort i jeansfickan, men just därför behöver vi kunna göra snabba källkritiska avvägningar?

 

Enkät

Angelina Pena

Student vid Stockholms universitet, sista terminen på ämneslärarutbildningen mot gymnasieskolan.

— Jag vet att kraven finns i läroplanen men det är inget vi har talat om under utbildningen. Variationen är också stor mellan institutionerna. Jag hade turen att erbjudas en kurs i biblioteket där de gick igenom lite om olika källor, men det är allt.

— Det blir upp till en själv att läsa på. Jag har också gått på föreläsningar som facket hållit i. Det är dåligt att det inte ingår i utbildningen för då blir den inte likvärdig. I slutändan får eleverna lärare med varierande kompetens i digital källkritik?

 

Enkät

Helge Olin Vingren

Göteborgs universitet, tog examen som grundlärare F–3 ht 2016.

— Vi hade få föreläsningar om didaktik i källkritik under utbildningen. Det var under de ämnesdidaktiska studierna i svenska, då vi pratade om hur man kan arbeta med att bedöma om en källa är rimlig. Men det var inte ett genomgående inslag på utbildningen.

— Även om det mest talades om källkritik i samband med examensarbeten känner jag att jag har koll på hur jag ska arbeta med källkritik med eleverna. Jag tänker att det spelar in att jag är hyfsat ung. Det kan vara svårare för lärare som själva gick i skolan för länge sedan?

Alla artiklar i temat Källkritik (16)

ur Lärarförbundets Magasin