Läs senare

Svag uppslutning bakom skollagsförslag

Det förslag till ny skollag som presenterades av regeringen i förra veckan får stark kritik av flera av de övriga partierna i riksdagen. Kritiken är särskilt hård mot hur förslaget har hanterats.

20 Jun 2005

− Det är fruktansvärt beklagligt att det tagit så lång tid, ännu finns det inget färdigt förslag och i det som presenterats är formuleringarna oklara. Att man på sex år inte lyckats få fram en ny skollag visar på dåligt ledarskap och dåligt samarbete inom vänsterkartellen, säger folkpartiets Ulf Nilsson.

Han är också kritisk till en del av innehållet i förslaget. Folkpartiet vill ha betyg och betygsliknande skriftlig information tidigare och förbättra villkoren för enskilda förskolor och friskolorna. Han tycker också att det är oklart vad de ökade befogenheterna för lärare och skolledare egentligen innebär:

− Det kan uppstå situationer där det blir domstolen som får avgöra vad som är tillåtet.

Ulf Nilsson tror att det nuvarande förslaget kommer att få svårt att få en majoritet i riksdagen, och konstaterar att mycket hänger på miljöpartiets inställning. De borgerliga har haft egna diskussioner med miljöpartiet, men Ulf Nilsson tror inte att de kommer att enas om ett gemensamt helhetsförslag:

− Däremot kan vi bli överens på vissa punkter.

Moderaternas Sten Tolgfors är ännu hårdare i sin kritik, både när det gäller beredningen av förslaget och innehållet.

− Regeringen skapar en treämnesskola där svenska, matematik och engelska är viktiga, medan centrala ämnen som historia och samhällskunskap tydligen inte spelar någon roll.

Även moderaterna tycker att förslaget om att öka lärarnas befogenheter är oklart, och befarar att det kan komma i konflikt med andra lagar, till exempel brottsbalken. Också när det gäller till exempel betyg och skriftliga omdömen har moderaterna en annan syn än regeringen.

Kristdemokraternas Inger Davidsson är inte odelat negativ till innehållet:

− Det bra att man vill strama upp lärarnas befogenheter. Men vi får se om de är beredda att gå tillräckligt långt, vi vill ha det som i den finländska skollagen som är väldigt tydlig på det området.

Hennes kritik gäller främst skrivningarna om de fristående skolorna:

− Regeringens negativa inställning till friskolor skymtar fram även i detta förslag, särskilt när det gäller de konfessionella skolorna. Om föräldrarna nu har valt en konfessionell skola så måste man också tillåta morgonbön eller vad det nu kan vara. Det är det som skiljer ut de konfessionella skolorna från andra skolor och man behöver inte vara så orolig över det.

Inger Davidsson är mycket pessimistisk när det gäller förutsättningarna att sy ihop en ny skollag:

− Det känns som regeringen och skolministern har tappat greppet. Det jag är mest orolig över är att vi får en skollag som bygger på hoppande majoriteter, det skulle vara väldigt negativt för skolan. Lärare och rektorer är osäkra på vad som gäller, de måste få reda på det snart för att kunna göra ett bra jobb.

Centerpartiets Birgitta Sellén anser inte att förslaget löser de problem som finns i skolan i dag med lärarbrist och små resurser.

− För att få en helhetslösning måste man sätta kunskapen i centrum. Jag tror inte detta leder till att färre elever börjar på individuella programmet.

Hon ser större förutsättningar än de andra borgerliga politikerna att komma överens med miljöpartiet.

− Jag tycker att miljöpartiet ligger närmare oss än socialdemokraterna när det gäller skolan. Kan vi nå en uppgörelse med miljöpartiet kan den bli riktigt bra.

För miljöpartiets Mikaela Valtersson är förslaget välbekant, eftersom hon varit med och förhandlat om det nästan in i det sista. Det som fick miljöpartiet att hoppa av förhandlingarna var främst synen på friskolorna:

− Men vi har absolut inte stängt dörren och är beredda att återuppta förhandlingarna.

Det är inte aktuellt att just nu följa upp förra veckans inledande samtal med de borgerliga partierna.

− Vi kan inte förhandla med båda sidor framtidigt. Högsta prioritet är att försöka komma överens med regeringen. I opposition kan vi möjligen göra upp om en del punkter med de andra partierna, men vi kan inte komma överens om en skollag.

− Däremot är möjligheterna att det förslag som presenterats nu ska få majoritet i riksdagen mycket små. Vi kan inte stödja det som det ser ut nu, det måste bli ändringar i det.

Även vänsterpartiets Lennart Gustavsson var med och förhandlade in på sluttampen. Han har ännu en del kritiska synpunkter, till exempel att vuxenutbildningen bryts ut och ges en egen lag. Han kan ändå ge förslaget sitt stöd:

− Det är i alla fall en hyfsat god utgångspunkt för en ny skollag.

Lennart Gustavsson är beredd att ge sig in i nya förhandlingar med regeringen till hösten, men på villkor att miljöpartiet inte samtidigt förhandlar med andra partier. Han är mycket besviken på miljöpartiets avhopp i slutskedet av förhandlingarna.

− Regeringen står inför ett dilemma. Den kan känna sig pressad att gå miljöpartiet till mötes, eftersom de visat en vilja att göra upp med de borgerliga. Chansen att vi skulle göra det är ju minst sagt liten.

INGVAR LAGERLÖF

ur Lärarförbundets Magasin