Läs senare

Svårt hitta lärare till gymnasiets språkintroduktion

Det växande gymnasieprogrammet språkintroduktion har stora problem, enligt en ny rapport från Skolverket. Bland annat har skolorna svårt att rekrytera lärare och studiehandledare. Skolverket vill därför att andra kompetenser än pedagogiskt utbildad personal utnyttjas.

06 Apr 2016

Behovet av utbildning för nyanlända ungdomar ökar kraftigt och få unga flyktingar avslutar ett nationellt program på gymnasieskolan.

– Det här är skolans största problem, säger Thomas Furusten, författare till Skolverkets rapport om språkintroduktion.

Kommunerna har svårt att hinna bygga ut gymnasieprogrammet språkintroduktion, som vänder sig till elever som behöver lära sig svenska för att kunna fortsätta ett annat program. Antalet elever som behöver studera språkintroduktion ökar och skolorna har svårt att rekrytera lärare och studiehandledare liksom att hitta lokaler.
 

Enligt en ny rapport från Skolverket har endast runt 30 procent av de elever som börjat språkintroduktion gått vidare till ett nationellt program tre år senare. Endast 9 procent har avslutat ett nationellt gymnasieprogram fyra år efter det att de påbörjat sin utbildning på språkintroduktion.

– Systemet fungerar inte som det var tänkt och det beror på att det riggats inför den nya gymnasieskolan som kom 2011 och då hade vi en helt annan situation än den vi har med flyktingströmmen idag, säger Thomas Furusten, författaren till den rapport som Skolverket presenterar i dag.

Nu vill Skolverket att nyanlända ska få bättre vägar in i gymnasieskolan, bland annat genom att använda andra kompetenser än pedagogiskt utbildad personal och att utöka möjligheter till fjärrundervisning.

– Om inget görs så riskerar ett stort antal av de här eleverna att falla ur systemet och var de hamnar då, det kan man bara spekulera i. Det här är skolan största problem just nu, säger Thomas Furusten.

Kommuner och privata aktörer har redan i dag svårt att rekrytera kompetent personal till gymnasieskolan och i gruppen nyanlända finns många elever med särskilda behov.

– Det är en väldigt heterogen grupp. Det handlar om allt från personer som aldrig har gått i skolan, analfabeter, till personer som har en god grundskoleutbildning och kanske är mycket bra på engelska.
 

Skolverkets rapport kan ses som en skarp varning till ansvariga politiker.

– Vi äger inte systemet och i den här rapporten har vi inte fått till uppgift att komma med lösningar Vi vill uppmärksamma politiken på att systemet inte räcker till, säger Eva Durhan, chef för Skolverkets analysavdelning. 

ur Lärarförbundets Magasin