Läs senare

Svårt välja hjälpmedel? Här finns hjälpen! 

Barn med läs- och skrivsvårigheter kan behöva kompensatoriska hjälpmedel. Problemet är att välja i den uppsjö som står till buds. Men det hjälper Specialpedagogiska institutet till med. 

07 Apr 2005

 Specialpedagogiska institutet i Malmö har inrättat ett särskilt rum för kompensatoriska hjälpmedel för att skapa ordning i mångfalden. Marie Cedervall, specialpedagog på Bergaskolan i Malmö, är på väg till Kompis-rummet (kompensation i skolmiljö) tillsammans med sitt nätverk i specialpedagogiska frågor: fyra specialpedagoger och en biträdande rektor från Geijerskolan i Limhamn-Bunkeflo. 
   Hon brukar besöka läromedelsmässor och Skolforum, bläddra igenom läromedelskataloger och jaga information via internet för att finna lämpligt material till sina olika elever. 
   – Du måste vara kunnig för att gallra. Det är en erfarenhet man får med tiden. Jag finner ständigt nya guldkorn och har byggt upp ett eget litet bibliotek. Men jag är ändå rädd för att plocka fel från detta väldiga smörgåsbord. Därför är det viktigt med Specialpedagogiska institutet som samlar på kompetens och följer forskningen på nära håll. 
   Marie Cedervall har undervisat barn med läs- och skrivsvårigheter sedan början av 1980-talet och sett metoder som Reading recovery, Annamodellen och Bornholmsmodellen vinna mark. 
   Och så kom datorerna med sina revolutionerande program för elever med dyslexi … 
   – Allt detta är bra. Men det finns ingen renodlad metod som passar alla barn. Och inget undergörande hjälpmedel. Det är fortfarande relationen med barnen och deras föräldrar som är den viktigaste faktorn som avgör om du ska komma framåt, säger Marie Cedervall. 
   Marie och hennes grupp tas emot i Kompisrummet av Göran Holmberg, mellanstadielärare och specialpedagog. Han betonar att det är tack vare en levande dialog med skolorna som han lyckas röja väg i floran av kompensatoriska hjälpmedel. 
   Kompisrummet består av bokhyllor med undervisningsmaterial och en datorstation. Det finns ett femtiotal förlag som ger ut läromedel för barn med läs- och skrivsvårigheter. Listan över datorprogram är också mycket lång. 
   – Jag ska hjälpa er att sovra. Ni vet ju att detta är ett komplext fält. Forskningen är inte ens överens om begreppet ”dyslexi”. 

Göran slår sig ned vid datorn för att visa hur ett av talsyntesprogrammen fungerar. Första frågan från specialpedagogerna är grundläggande: Vem har hjälp av detta hjälpmedel? 
   – Vi brukar säga att en person med dyslexi förstår när en saga berättas. Den eleven har förmodligen nytta av talsyntesen. Men majoriteten av barn med läsoch skrivsvårigheter förstår varken texter de läser eller texter de hör. Och då hjälper det förstås inte att datorn läser upp de skrivna meningarna. Teknisk kompensation är en smal men viktig nisch, säger Göran Holmberg som tycker det är bra att biträdande rektor Susanne Månsson är med. 
   – Du håller i börsen. Och detta kan tyckas vara dyra hjälpmedel. En bärbar dator, som blir elevens skolväska, kostar 15 000 kronor och talsyntesprogrammet 2 500 kronor exklusive moms. Men det är en viktig investering i barnets framtid. 
  Gruppen talar om diagnosens roll. Marie tänker inte på elever som ”dyslektiker” utan konstaterar bara att Kalle behöver hjälp för att lära sig läsa och skriva. Och alla är överens om att specialpedagogen avgör vem som behöver stöd. Göran Holmberg knappar in en text på tangentbordet och en mansröst läser upp det skrivna. Någon efterlyser en röst som talar malmöitiska. En annan undrar om det inte finns någon kvinnlig röst. Jodå, rösten ”Emma” existerar också. Den är sammanställd av samplade äkta röster, men konstgjorde ”Ingmar” är lättare att förstå. Någon dialektal variant finns inte. 

Göran Holmberg har laddat datorn med några grundprogram som samarbetar med varandra. Ett av programmen har ett stavningsverktyg som hittar och rättar gravt felstavade ord – sedan kan man koppla på talsyntesen för att höra hur de låter. Ett annat program söker på ljudbilden. Göran Holmberg skriver ”tjosk” och datorn undrar snabbt om det är ”kiosk” han menar. 
   Sedan lämnar han datorn och visar verktyg för whiteboard. När Göran Holmberg skriver på tavlan med en speciell sändarpenna fotograferas rörelserna av in i datorn så att texten kopieras direkt i ordbehandlingsprogrammet. Elever som har svårt att hinna skriva av lärarens presentation på tavlan kan koncentrera sig på det som sägs i stället. 
   Göran Holmberg undrar om församlingen är nöjd med visningen. Marie Cedervall tycker att det är en positiv start för vidare kontakt. 
   – Det är så bra att ha en plats att gå till. Jag efterlyser en samlad portal på internet också, säger hon. 

FAKTA / SPECIAL.PED. INSTITUTET
Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande statlig myndighet för specialpedagogiska frågor.

Södra regionen har 28 rådgivare som är experter på autism, ADHD/damp, delaktighet och bemötande, elever med hörselskador, rörelsehinder, synskador, tal- och språkstörning, utvecklingsstörning, läs- och skrivsvårigheter samt vuxenstuderande med funktionshinder. Läs mer på myndighetens hemsida www.sit.se.

FAKTA / DYSLEXI
Det finns många organisationer som arbetar med läs- och skrivsvårigheter.

Skånes Kunskapscentrum för elever med dyslexi (SKED) har en mängd länkar till sidor om läs- och skrivsvårigheter på www.skane.se/sked.

Svenska dyslexiföreningen: www.ki.se/dyslexi.

Föreningen funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter: FMLS www.fmls.nu.

Föräldraföreningen för dyslektiska barn: www.fob.se.

En annan matnyttig hemsida är www.skolutveckling. se/skolnet/kolla/fredagsbrev/specialpedagogik1. html. Sedan är det bara att klicka vidare via olika länksamlingar till den uppsjö av information som finns i ämnet.

STEFAN DANIELSSON 

ur Lärarförbundets Magasin