Läs senare

Svenska elever i toppklass i samhällsfrågor

KunskapsmätningSvenska elever hör till den absoluta toppen i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortfarande stora.

Resultat ICCS 2016

Sverige hade den tredje högsta poängen i ICCS 2016:

LandPoäng
1Danmark586
2Taiwan581
3Sverige579
4Finland577
5Norge564
6Estland546
7Ryssland545
8Belgien (Flandern)537
9Slovenien532
10Kroatien531
11Italien524
12Nederländerna523
13Litauen518
14Lettland492
15Malta491
16Bulgarien485
17Chile482
18Colombia482
19Mexiko467
20Peru438
21Dominikanska republiken381

Källa: IEA
IEA påpekar att poängskillnaderna är så små att varken Finland eller Taiwan är signifikant bättre än Sverige, och att Finland inte är signifikant sämre än Sverige.

När forskarorganisationen IEA och dess samarbetspartner, däribland svenska Skolverket, på tisdagen släpper resultaten i ICCS 2016 torde det bli belåtna kommentarer i Skolsverige.

Med ett jättekliv på 42 poäng uppåt placerar sig Sverige på tredje plats i denna globala studie, vars fulla namn är International Civic and Citizenship Education Study och som testar åttondeklassares kunskaper i demokrati- och medborgarfrågor.

Viktigast: Svenska elever har gått från ett bra (537 poäng) till ett mycket bra resultat (579 poäng) sedan den förra mätningen för sju år sedan.

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

– Då presterade svenska elever bra. Nu presterar svenska elever ännu bättre. Vi ligger i topp, säger Peter Fredriksson på en pressträff.

Detta är andra gången testet ICCS genomförs. Första gången var 2009.

Som en bonus: Sverige är trea i rankningen – endast Danmark och Taiwan hade högre poäng (586 respektive 581). Förra mätningens etta, välrenommerade Finland, ligger nu på fjärde plats. IEA påpekar att poängskillnaderna är så små att varken Finland eller Taiwan är signifikant bättre än Sverige, och att Finland inte är signifikant sämre. Men utan statistisk tvekan hör Sverige till topp fyra.

Samtidigt ska det sägas att en lång rad inflytelserika länder som Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien, Kanada, USA, Australien och Japan inte deltar i studien.

ICCS ringar in åttondeklassarnas kunskaper om mänskliga rättigheter, allmän rösträtt, ett parlaments funktion, domstolars roll, likhet inför lagen och så vidare. Det handlar inte om att kunna namn på presidenter eller premiärministrar, utan att förstå grundläggande drag och begrepp i en demokrati.

Detta har alltså de svenska eleverna god koll på. Mer än hälften av dem, 58 procent, nådde upp till högsta nivå A.

Att unga har bra kunskaper i samhällsfrågor är mycket viktigt, enligt generaldirektör Peter Fredriksson.

– Det är i skolan vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter, säger han.

Men den internationella rapporten visar också att Sverige fortfarande har en stor resultatskillnad mellan elever från högutbildade hem och övriga elever.

Samhället behöver jobba mer intensivt och kraftfullt för att motverka negativa effekter av skolsegregation och elevers sociala arv, anser Peter Fredriksson.

– Det finns anledning att kritisera den svenska skolan. Vi är inte bra på att fullt ut kompensera för elevers olika socioekonomiska bakgrund, säger han.

Johanna Jaara Åstrand.

Läraförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand kallar resultatet för ”ett glädjande styrkebesked för svensk framtid”, men tillägger i ett uttalande:

– Ingen politiker kan blunda för att likvärdigheten i svensk skola går åt fel håll. För att vända detta krävs framför allt fler lärare med rätt förutsättningar.

Sverige har också en av de största poängskillnaderna mellan tjejer (598 poäng) och killar (562) och en större skillnad än ICCS-snittet mellan elever med invandrarbakgrund och elever med rötter i landet. Svensk skola klarar alltså inte att kompensera för elevers skiftande bakgrunder, vilket har påpekats i andra studier.

ICCS fångar också upp elevers inställning till olika stora samhällsfrågor, och deras engagemang. Ungdomarna, inklusive de svenska, pekar ut miljöförstöring som det klart största framtidshotet. Men medan terrorism pekas ut som det näst största hotet i hela ungdomsgruppen rankar svenska ungdomar klimatförändringarna som nummer två.

Redan 2009 visade svenska ungdomar ett, internationellt sett, starkt stöd för jämlikhet mellan könen. Stödet har ökat ytterligare men det är fortfarande tjejerna som rankar jämställdhet högre. Svenska ungdomar, tillsammans med chilenska och taiwanesiska, uttalar också det starkaste stödet för lika rättigheter oberoende av etnicitet.

–ICCS är samhällskunskapens Pisa och resultatet visar tydligt att svenska elever är kunniga och engagerade. Det ska vi vara stolta över, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en skriftlig kommentar.

Grunden läggs av engagerade och kunniga lärare, framhåller han.

– I en tid där populism tar stor plats, fake news har blivit vardag och vikten av kunskap i sig ifrågasätts, visar ICCS att svenska unga bottnar i frågor som är helt avgörande för demokratin som sådan. I dag är en dag att fira och vara stolta, kommenterar Fridolin.

Men det finns ingen anledning att slå sig till ro, anser han.

– Vittnesmålen efter #metoo visar hur mycket vi har kvar att göra inte minst i arbetet för jämställdhet och respekt, som är frågor som utvärderas i ICCS.

Svenska ungdomar ser också ut att hysa stort förtroende för riksdag och regering som institutioner. Intresset för att rösta, när rösträttsåldern är nådd, har ökat sedan den förra mätningen. Även intresset för att diskutera politik tycks ha ökat under de senaste sju åren – andelen som luftar sina åsikter utanför skolan och med sina föräldrar har ökat, och åsiktsfriheten hålls högt.

16 procent säger sig ha gjort en insats för en ideell grupp eller organisation, vilket är en lite högre andel än för sju år. Men sådant frivilligarbete är betydligt vanligare bland exempelvis danska, norska och estniska ungomar. Att engagera sig i elevråd eller skriva för en skoltidning tycks dock inte vara något för svenska elever, som visar lägre intresse än ICCS-snittet.

Att mäta kunskaperna i samhällskunskap är viktigt för samhällsdebatten i hela EU, betonar Jens Nymand Christensen, biträdande generaldirektör på EU-kommissionens utbildningssdirektorat, på en presskonferens i Bryssel.

– Vi vill att de unga ska kunna argumentera på ett sätt som garanterar frihet, men också rättsstatsprinciper, mänskliga rättigheter och tolerans, säger Nymand Christensen.

– Det är viktigt att fokusera på det som vi kallar våra gemensamma värderingar. Det är det här som vi faktiskt har byggt hela EU på. Vi måste se till att våra unga verkligen förstår det.

Nymand Christensen ser undersökningen även som en hjälp i kampen mot radikalisering och extremism.

– Vi måste reda ut vilka och hur våra ungdomar riskerar att bli radikaliserade. Vi måste – om jag uttrycker det hårt – lära oss var våra utbildningsssystem misslyckas, säger Nymand Christensen.

Om studien

  • I ICCS 2016 deltog drygt 94.000 åttondeklassare i 3.800 skolor i 24 länder/regioner/delstater. Tre av dessa 24 finns inte med i resultatredovisningen, på grund av instabila mätresultat: tyska Nordrhein Westfalen, Hongkong och Sydkorea.
  • I Sverige deltog cirka 3.500 elever i 155 skolor. Studien genomfördes i februari-mars 2016, så det är främst elever födda 2001 som deltagit.
  • Ansvarig för ICCS är forskarorganisationen International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Ansvarig för genomförandet i Sverige är Skolverket.
  • IEA publicerar resultaten av ICCS 2016 i en internationell rapport, med titeln Becoming Citizens in a Changing World, samt en europeisk rapport – Young People’s Perceptions of Europe in a time of change. Skolverket publicerar en svensk rapport.
    Källor: IEA och Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin