Läs senare

Sverige rasar i Pisa-undersökning

En kalldusch för hela Skolsverige: Resultaten för svenska elever har rasat på ett sätt som saknar motstycke.
Nu höjs röster för en kriskommission – och skolan har seglat upp som en av de hetaste frågorna inför valet 2014.

03 Dec 2013

Hela 65 länder fick på tisdagen besked hur deras 15-åringar klarat OECD:s kunskapsmätning Pisa 2012 (Programme for International Student Assessment).

För svensk del var resultatet mycket dystert: de svenska elevernas resultat försämrades kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.

Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet. Faktum är att Sverige har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. En skarp kontrast till kinesiska Shanghai som toppar rankningen i alla tre ämnen.

– Det är en kraftig försämring och allvarligt, summerade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström rapporten.

Raset är särskilt påtagligt i årets huvudämne matematik. Per Berggren, matematiklärare vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge söder om Stockholm, är inte förvånad:

–Matematik är ett av få ämnen där eleven kan säga "jag kan inte matematik" och det är allmänt accepterat, vilket är lite märkligt.
Det i kombination med en hög andel icke matematikutbildade lärare har bidragit till utvecklingen, anser han.

Chockresultatet fick regeringen, S och MP att hålla presskonferenser. Tonläget var högt.

– Det här är en nationell kris, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betecknade kunskapsraset som "allvarligt för ungdomarna, för svenskt skolväsende och för Sverige". Men han är övertygad om att effekterna av de viktigaste reformerna, som infördes 2011, kommer att synas i Pisamätningarna år 2015.

– Sverige kommer att komma tillbaka, hävdar Björklund.

Flera partier slåss om att vara det främsta skolpartiet inför valet 2014. Trots det höga tonläget finns ett brett stöd för många av skolreformerna.

Oppositionen kräver framförallt mer resurser till skolan. MP vill satsa 23 miljarder kronor mer de närmaste fyra åren. S vill till exempel ha mindre klasser och en "lärarmiljard".

Men Björklund pekar på att Sverige i dag satsar lika mycket på skolan som många av Pisamätningens toppnationer.

Frågan alla ställer sig är naturligtvis varför en måttlig försämring för de svenska eleverna övergått i ett smärre ras. Kanske har svensk skola vant sig vid mediokra resultat, resonerar Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet:

– Det är möjligt att dåliga resultat föder sämre resultat. Både lärare och elever vänjer sig vid en lägre nivå.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att det är tydligt att politiken leder fel.

– Sverige tappar för att politikerna inte har gett skolan rätt förutsättningar att kompensera eleverna som har det allra tuffast med det viktiga särskilda stödet, tid och resurser. Den bristande likvärdigheten är priset Sverige har fått betala för det fria skolvalet. Det är ett pris vi aldrig får acceptera, säger Eva-Lis Sirén.

Röster höjs nu för en skolans kriskommission.

– Det behövs ett brett grepp, att man vänder och vrider på saker och ting och ser till att man har en verksamhet i klassrummet som ger avtryck i elevernas kunskaper, säger professor Astrid Pettersson vid Stockholms universitet.

Professor Ulf P Lundgren manar politikerna att låta lärarna arbeta i fred:

– Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.

Shanghai vinnare

Kinesiska Shanghai är den stora vinnaren i Pisa 2012, med topplacering i alla tre ämnen. Shanghai följs i toppen av en rad andra områden/länder i östra och sydöstra Asien: Singapore, Hongkong, Taipei, Sydkorea, Macao och Japan.

I matematik låg OECD-snittet på 494 poäng. De svenska 15-åringarna fick medelvärde på 478, efter att i de tidigare Pisa-undersökningarna ha legat kring 500 poäng och som mest 510. Sverige har därmed tappat mest av de länder som gjorde testet förra gången matematik var huvudämnet, 2003.

I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, ett markant tapp jämfört med de 516 poäng Sverige noterades för år 2000. Inget annat land som varit med lika länge har tappat så stort.

I naturvetenskap låg OECD-snittet på 501, medan de svenska 15-åringarna nådde 485. Det kan jämföras med Shanghaielevernas 580 poäng. Återigen utmärker sig Sverige med att ha tappat mest över tid, i det här fallet jämfört med 2006. Och återigen hör även Finland till de länder som backar, men från en väsentligt högre nivå än Sverige.

ur Lärarförbundets Magasin