Läs senare

Tänker utanför machoboxen

ReportagePå LBS Kreativa gymnasiet i södra Stockholm går nästan bara killar. Det har fött ett utvecklat arbete med normkritik i undervisningen.

Eleverna på LBS deltar i ett rollspel. Lådan har klätts med lappar med egenskaper. Den som kliver i lådan ska anamma egenskaperna. Det är en del i metodmaterialet Machofabriken som eleverna arbetat med. Foto: Johanna Henriksson

Det är i mitten av oktober när dammluckan öppnas och kvinnor över hela världen berättar om sexuella övergrepp och trakasserier under hashtaggen #metoo. Vittnesmålen forsar fram. I Sverige utvecklas kampanjen och kvinnor i olika branscher går samman och avslöjar hur de behandlats under sina karriärer.

Vi måste ge ­ungdomarna en ­förståelse för hur ­stereotyper skapas och att de förlegade strukturerna fortfarande är starka.

På LBS Kreativa gymnasiet i Blåsut strax söder om Stockholm är eleverna just då i slutfasen av ett sex veckor långt projektarbete om könsnormer.

– För vår del kom kampanjen väldigt lägligt. Eftersom vi hade jobbat med de här frågorna under lång tid kunde eleverna prata om #metoo på ett annat sätt, de hade redan en förståelse för begreppen och vi kunde diskutera saker som maktstrukturer och övergrepp, säger Karolina Jackson som är kurator och ansvarig för att driva skolans värdegrundsarbete.

Machofabriken

  • Machofabriken är ett metodmaterial för lärare på högstadiet och gymnasiet i arbetet för ökad jämställdhet.
  • Eleverna får möjlighet att reflektera över hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar dem. Fokus ligger på sociala normer för maskulinitet och hur de kan ifrågasättas och förändras.
  • Genom övningarna får eleverna pröva nya sätt att förhålla sig och agera.

LBS Kreativa gymnasium lockar elever som är intresserade av dator- och tv-spel. Inom ramen för det tekniska eller estetiska programmet läser de exempelvis systemutveckling, spelutveckling, spelgrafik och grafisk design. 75 procent av eleverna är killar.

– Förra året gick det en tjej i vår klass och det gjorde att alla skärpte sig, berättar Grimm Svenkerud.

Det är håltimme. Grimm Svenkerud sitter framför datorn tillsammans med klasskompisen Simon Wikström i Kreativitetscentret, ett klassrum med stora, mjuka kuber som kan flyttas runt och förändra möbleringen efter elevernas kreativa behov. Det är deras andra år på gymnasiet och nu går det alltså bara killar i klassen. Och även om det för det mesta är en ganska god och tillåtande stämning på skolan möter de en hård och ofta grovt sexistisk jargong på olika forum på nätet. Där behöver man inte visa vem man är och det gör att många släpper loss och ”säger lite vad som helst”.

— Säger du något snällt är det inget som märks men säger du något elakt eller förolämpar någon så blir det reaktioner. Och en del personer gillar drama. De flesta vill egentligen inte göra någon illa men de vill se vad som händer, säger Simon Wikström.

Som avslutning på de sex projektveckorna om könsnormer arbetade Simon Wikströms och Grimm Svenkeruds klass med metodmaterialet Machofabriken. Eleverna fick bland annat tänka på vad som är typiskt manligt. Orden skrev de ner på post-it-lappar som fästes på en låda; modig, bra på att grilla, kåt, straight, inte oskuld, vältränad, inte fet, ta hand om familjen.

Karolina Jackson är kurator och ansvarig för skolans värdegrundsarbete. Foto: Johanna Henriksson
I rollspelsövningen ska den som kliver i lådan iklä sig egenskaperna på lapparna. Foto: Johanna Henriksson
Lisa Lager är förstelärare och lärare i svenska och religion. Foto: Johanna Henriksson

— En man ska vara stor, stark och hård. Fyrkantig, liksom, säger Simon Wikström och måttar med händerna.

Övningen, som är en form av rollspel, handlar inte om vad man själv tycker, tanken är att synliggöra samhällets normer och börja diskutera dem. När eleverna ställer sig i lådan kliver de in i en machoroll, när de ställer sig bredvid lådan kliver de ut ur rollen. Eleverna får ett antal scenarier och beroende på om de står i lådan eller utanför ska de agera utifrån de förväntningar som finns i samhället.

Karolina Jackson tycker att lådan är ett bra och konkret verktyg som gör det lättare att prata om sådant som annars kan bli lite flummigt och ­abstrakt. Hon har även använt övningen med lärarna på skolan.

— Ska vi kunna ta upp frågor som genus och makt med eleverna så måste ju vi vuxna förbereda oss och få möjlighet att lufta våra normer och värderingar. Vi behöver diskutera och hitta argument för att bemöta eleverna på ett bra sätt, säger hon.

De sex projektveckorna om könsnormer bottnar i ett större arbete i kollegiet kring normkritisk, eller normkreativ, undervisning som Karolina Jackson driver tillsammans med Lisa Lager, förstelärare och lärare i svenska och religion.

Strukturerna med manligt och kvinnligt befästs ju redan på högstadiet, men på de skolor där jag arbetat tidigare har man inte alls problematiserat det.

— Strukturerna med manligt och kvinnligt befästs ju redan på högstadiet, men på de skolor där jag arbetat tidigare har man inte alls problematiserat det. Så när jag blev förstelärare här bad jag specifikt att få arbeta med genusrelaterade frågor, berättar Lisa Lager.

Genom sitt försteläraruppdrag har hon sett till att normkritisk undervisning är ett stående moment på kollegiets veckomöten. Någon gång i månaden hålls en workshop eller föreläsning på temat. För att väcka medvetenheten har lärarna exempelvis provat en omvänd brainstorm kring hur skolan kan göras så otillgänglig som möjligt: Hur hindrar man att så många som möjligt kan komma ut som homosexuella? Hur gör man för att rörelsehindrade inte ska få tillgång till lokalerna?

— Genom att vända på perspektivet, och göra exkluderingen markant, kan det bli extra tydligt hur viktigt det är med anpassningar. Det är lätt att ta saker för givet och förbise utsatta gruppers eller personers behov, säger Lisa Lager.

Till nästa gång de ses ska lärarna ha satt sin egen undervisning under lupp. Vilka exempel används i undervisningen, lyfts lika många kvinnor som män fram, vem bestämmer vad kunskap är?

— Det är viktigt att vi diskuterar de här detaljerna. Målet är att alla ska bli mer medvetna så att de vågar och vill bedriva normkritisk undervisning. Så att det faller sig naturligt, säger Lisa Lager.

Normer och fördomar blir tydliga när eleverna granskar karaktärerna i de klassiska sagorna och skriver om berättelserna. Mika Elbe och Felix Vallejo arbetar med ”Snövit och de sju dvärgarna”.
Foto: Johanna Henriksson

Det faktum att LBS Kreativa gymnasiet har elever med ett stort spelintresse har betydelse. Spelvärlden är i stora delar traditionellt normativ där det är de manliga hjältarna som är utrustade med muskler och superkrafter. Råkar soldaten vara kvinnlig porträtteras hon i stringtrosor.

Men industrin börjar förändras, i alla fall i Sverige, och det ska speglas i undervisningen, menar Krister Cederlund, lärare i bland annat spelutveckling.

– Spelvärlden och spelindustrin står ganska långt ifrån varandra. Bland dem som spelar är det väldigt hårt och grabbigt, där ska man tåla ett skämt. Men spelindustrin har mognat och särskilt här i Sverige jobbar man mycket med jämställdhet. Där funkar det inte att vara grabbig längre. Det är viktigt att våra elever får med sig det perspektivet, vi ska ju göra dem anställningsbara, säger han.

Krister Cederlund lyfter gärna programmeringens feministiska historia, med Ada Lovelace, Lord Byrons dotter, som beskrivs som den första datorprogrammeraren och Margaret Hamilton, vars matematiska kod bidrog till att den första månlandningen kunde genomföras. För ett par år sedan arrangerade han en paneldebatt om jämställdhet där han bjöd in folk från spelindustrin.

Han gör det inte bara för att utmana elevernas föreställningar och rucka på deras världsbild. Med egna erfarenheter från spelindustrin och utifrån det faktum att det kommer att saknas tiotusentals programmerare om bara några år kan han föreställa sig vad som väntar eleverna.

— Om svensk spelindustri fortfarande ska vara ledande så måste vi bredda rekryteringen och få in mer folk, till exempel genom att locka fler kvinnor och genom arbetskraftsinvandring. Och våra elever måste vara beredda på att jobba globalt och med olika typer av människor, säger han.

Spelindustrin i Sverige håller på att förändras och blir mindre och mindre könsstereotyp. Det ska speglas i undervisningen, menar lärarna.
Foto: Johanna Henriksson

Lisa Lager har tagit spiraltrapporna två våningar upp i skolan. Där väntar en lektion i svenska med elever i årskurs 3. Till skillnad mot den homogena killklassen är det här en extremt heterogen grupp och att använda Machofabrikens material här hade inte funkat alls, menar hon. I dag ska eleverna i stället jobba gruppvis med klassiska sagor som ”Snövit”, ”Törnrosa”, ”Askungen” och ”Emil i Lönneberga”.

— Jag vill att ni läser er saga med ett normkritiskt öga och skriver om dem med ett nytt perspektiv, säger hon efter att eleverna fått några minuter att diskutera begrepp som sexism och könsdiskriminering, vithetsnormen, tvåsamhetsnormen, rasism och rasifiering.

Under den följande halvtimmen blir Emil lydig, Ida busig och mor Alma inleder ett förhållande med pigan Lina. Törnrosa förvandlas till en pundare som ger prinsen en smäll på käften när han är på väg att begå ett sexuellt övergrepp.

Eleverna Vincent Törnlöv och Jennifer Bolk tycker att det är bra att få möjlighet att diskutera diskriminering, trakasserier och maktfördelningen i samhället.

— Men det får inte gå till överdrift. Om man säger att det är diskriminering så fort det händer något finns det en risk att det slår över åt andra hållet, säger Jennifer Bolk.

För att få en uppfattning om hur lärarna på skolan använder de verktyg de fått för att bedriva en normkritisk undervisning planerar Lisa Lager att göra en kartläggning till våren. Lärarna är intresserade men det finns ett behov av fortbildning, menar hon.

— Vill vi ha ett öppet och tolerant samhälle måste skolan ligga i framkant och arbeta med de här frågorna. Vi måste ge ungdomarna en förståelse för hur stereotyper skapas och att de förlegade strukturerna fortfarande är starka — men att det också är tillåtet att gå ifrån dem. Det handlar om demokratiska principer.

ur Lärarförbundets Magasin