Läs senare

Tärande arbetsmiljö för lärare på språkintroduktion

NyanländaYrkesetiken kommer i kläm och arbetet tär hårt på Anna Arlt när hon både ska undervisa och vara ett stöd för de ensamkommande eleverna. Engagerar hon sig inte i flyktingarnas problem förlorar hon deras förtroende.

av Torbjörn Tenfält
09 Feb 2018
09 Feb 2018
Efter dagens sista lektion kommer en av de asylsökande in och berättar för Anna Artl att han just har fått ett tredje avslag från Migrationsverket.    Foto: Marc Femenia

Programmet språkintroduktion vid Öster­åkers gymnasium några mil norr om Stockholm är placerad i en trä­barack några hundra meter från skolan. Här går 65—70 elever, de flesta ensamkommande från Afghanistan.

Anna Arlt är besjälad av jobbet och undervisningen, men ständigt på gränsen till att inte orka med den utvidgade lärarroll som vardagen innebär.

– De här barnen och ungdomarna kommer från svåra förhållanden. De är rädda, många har blivit svikna och de känner inte till det nya landet. De har väldigt få vuxna omkring sig och vi som undervisar blir personer att vända sig till om allt i livet. Att vara lärare för flyktingar handlar väldigt mycket om att bygga upp ett förtroende.

Förra veckan presenterade regeringen ett nytt lagförslag som kan ge ensamkommande barn och ungdomar en ny möjlighet att stanna i Sverige. Vilka betyg eleverna får ska inte påverka möjligheterna till förlängt uppehållstillstånd, men de måste närvara på lektionerna.

Lärarnas yrkesetiska råd är kritiskt till att lärares närvarorapportering blir underlag för Migrationsverket.

– Vi har blivit kontaktade av lärare som känner en rädsla inför att deras rapportering kan komma att påverka ett människo­öde. I våra yrkesetiska principer står att vi ska vara varsamma med information om eleverna och inte vidarebefordra den om det inte är nödvändigt för elevens bästa, säger Therese Dahlqvist, lärare och ledamot i rådet.

Även Anna Arlt vittnar om att närvarorapporteringen är problematisk. Flera av hennes elever har psykiska problem och kan plötsligt vara borta en längre period. Det är inte alltid giltiga skäl för frånvaron går att dokumentera. Om följden av frånvaron riskerar att bli utvisning hamnar lärarna i ett yrkesetiskt dilemma.

– Vi vill göra vårt jobb och göra det rätt, men vi vill ju inte att någon ska dö på grund av det, säger Anna Arlt.

Relationen till eleverna blir nära och kan vid sidan av undervisningen bestå av allt från att fylla i blanketter till att ge tröst och svara på oroliga frågor kring nyhetsrapporteringen om svensk flyktingpolitik.

– Om vi inte kan svara och inte finns där för eleverna brister det förtroende vi har byggt upp. Och då fungerar inte undervisningen. Allt hänger ihop, säger Anna Arlt.

Förslaget har än så länge formen av ett utkast till lagråds­remiss från justitiedepartementet och är en följd av att Social­demokraterna och Miljöpartiet före jul kom överens om att ge ensamkommande unga som ska utvisas en andra chans.

– Ett spel för galleriet. Förslaget omfattar fler elever, men det räcker absolut inte, säger Anna Arlt.

Lärarassistenten Jennie Wirta tittar in i personalrummet.

– Anna, jag måste följa med till Migrationsverket och jag har ingen bil.

– Ta min!

– Det är en delgivning. Han vet inte vart han ska och inte vad han ska göra när han kommer dit.

”Han” är en av de afghanska eleverna.

– Det är inte vår arbetsuppgift att följa med till Migrationsverket eller läsa papper, men vi vet att han inte har något kontaktnät. När man vet hur verkligheten ser ut kan man inte säga att det där löser sig nog, förklarar Jennie Wirta.

På fritiden är hon ordförande i ”Tillsammans i Österåker”, en förening som bildats för att underlätta de ensamkommande elevernas och andra flyktingars integrering. Även Anna Arlt ägnar en stor del av sin fritid till frivilligt flyktingarbete.

– Med hjälp från civilsamhället har vi lyckats med en bra integration av eleverna. Men politiker och Migrationsverket slår undan benen för oss, säger hon.

9 000 kan få ny chans att stanna i Sverige

  • I slutet av januari presenterade regeringen ett lagförslag som kan ge uppskattningsvis 9 000 ensamkommande en ny chans att stanna i Sverige.
  • Förslaget är resultatet av en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det ger möjlighet för utvisningshotade att söka tillfälligt uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet. Förslaget kräver dock stöd från såväl Centern som Vänsterpartiet för att gå igenom i riksdagen.
  • Som tidigare omfattas ­ensamkommande som registrerades som minderåriga senast den 24 november 2015. Deras handläggningstid ska ha varat minst 15 månader och den asyl­sökande ska ha fyllt 18 år när utvisningsbeslutet togs. Ändringarna föreslås träda i kraft i juni. 

ur Lärarförbundets Magasin