Läs senare

Tillåt alternativa verktyg på de nationella proven, Skolverket!

DebattLängre provtid löser inte avkodningssvårigheter. ”Bet” blir inte ”det” bara för att man tittar på det länge, skriver Gunilla Danielsson, förälder till en pojke som läser med öronen och skriver med talet.

Om debattören

Gunilla Danielsson

Förälder

Lund

Varför tillåts barn inte att läsa och skriva på de sätt de kan på de nationella proven? Jag har skrivit till Skolverket om detta, som många andra före mig. Svaren från verket blir ganska svårförståeliga. För mig är det så enkelt.

Om eleven har en konstaterad svårighet att avkoda och att stava, ska hen ändå testas på detta vid de nationella proven? Mitt givna svar är nej!

Däremot har eleven rätt att göra provet för att få visa sina kunskaper och få ett så brett bedömningsunderlag som möjligt, men framförallt för sin självkänsla och utveckling.

Hur ska då provet genomföras? Med de verktyg som funkar för eleven.

Det kan säkert vara bra att få längre tid på sig men längre tid löser inte avkodningssvårigheter. ”Bet” blir inte ”det” bara för att man tittar på det längre. ”Ni” eller ”in”? ”Om” eller ”mo”? ”Nös” eller ”snö”? ”Parken eller backen?”

Längre tid hjälper heller inte alltid vid skrivandet när funktionshindret begränsar eleven tekniskt. Resultatet kanske blir tre fattiga meningar utan beskrivningar och med de lättaste ord eleven kan oavsett hur lång tid hen får på sig. Innehållet tappas på vägen och så även självkänslan.

Om man har dyslexi fungerar hjärnan annorlunda än om man inte har dyslexi. Banorna är liksom annorlunda. Att avkodningen och stavningen inte fungerar har dock inget med läsförståelse och skrivande att göra.

Innehållet tappas på vägen och så även självkänslan.

Det finns många olika sätt att läsa och skriva på. En del läser bäst med ögonen, andra med öronen. Några skriver bäst för hand, andra på tangentbord och en tredje med talet. Ögon, öron, penna, tangentbord, talet – det är bara olika sorters verktyg – själva läsningen och skrivandet sker i hjärnan.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Min son läser med öronen och skriver med talet. Reglerna för de nationella proven hindrar honom att uttrycka det innehåll han har inom sig. Om han inte får läsa med öronen på proven får han inte redogöra för sin läsförståelse, eller textförståelse om man så hellre vill. Om han inte får tala till text får han inte skriva den berättelse han har. Om han inte får använda sina hjälpmedel, eller som vi hellre säger, ”alternativa verktyg”, får Skolverket aldrig veta vad han kan och resultaten blir inte rättvisande.

I allt för många år har samhället förlorat unga individer som begränsats av tekniska svårigheter i språket. Nu har vi en underbar teknisk utveckling som bara kommer att fortsätta. Det finns ingen anledning att inte ändra på framtidsutsikterna för dessa barn och unga!

Skolverket har en ny chans att få veta vad min son kan om ett par år när det är dags för de nationella proven i sexan. Ta den!

ur Lärarförbundets Magasin