Läs senare

Tillfälliga lönelyft i varannan kommun

LärarlönelyftetMånga mindre kommuner vågar inte lita på att staten fortsätter betala för lärarlönelyftet. »Olyckligt«, kommenterar regeringen.

14 Sep 2016

Regeringen har tydligt förklarat att den ser lärarlönelyftet som en permanent reform utan slutdatum. I en promemoria till förslaget står att lyftet »ska bidra till en långsiktig löneförhöjning« för lärarna. Både Moderaterna och Liberalerna står bakom satsningen.

Men i regeringens förordning finns inget som tvingar arbetsgivarna att göra löne­ökningarna permanenta. Statsbidraget betalas dess­utom bara ut för ett år i taget.

Nu visar en enkät Lärarnas tidning har gjort bland landets kommuner, där 80 procent svarat, att många struntar i regeringens intentioner.

47 procent av kommunerna som har svarat på en fråga om hur varaktig löneökningen blir gör lärarlönelyftet tillfälligt, 51 procent gör det permanent och 3 procent gör löneökningarna tillfälliga för en del lärare och permanenta för andra.

Stockholm, Göteborg och Malmö satsar alla på permanenta löneökningar, liksom två tredjedelar av landets större kommuner. Tillfälliga löneökningar väljs framför allt av kommuner med låg skatte­kraft, alltså låg beskattningsbar inkomst per invånare.

Högskoleminister ­Helene Hellmark Knutsson (S) är kritisk till att så många kommuner väljer tillfälliga löneökningar.

— Det är olyckligt att arbetsgivarna skapar en onödig osäkerhet. Det motverkar syftet med reformen — att göra läraryrket mer attraktivt.

Flera kommuner svarar att de inte vågar satsa permanent, eftersom de inte vet om statsbidragen ska fortsätta betalas ut. Vad säger du om det?

— Vi från regeringen har varit tydliga med att det här är en permanent satsning. Dessutom har den stöd även av de stora borgerliga partierna.

Varför har regeringen inte ställt krav på att löneökningarna ska vara permanenta?

— Vi tycker att vi har varit väldigt klara i vår kommunikation. Men när vi utvärderar reformen är det möjligt att vi får återkomma med justeringar.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är ännu skarpare i sin kritik:

— Jag är otroligt besviken. Det är galet oansvarigt av kommunerna. De misshandlar reformen och riskerar att tappa duktiga lärare.

Ystad är en av de kommuner som har valt att höja lönerna tillfälligt.

— Det här handlar om jätte­mycket pengar. Det blir ekonomiskt besvärligt för oss om statsbidragen upphör efter ett år, säger bemanningschef Stefan Ahlbeck i Ystads kommun.

Men regeringen säger ju att satsningen är permanent?

— De säger det, ja. När regeringen faktiskt fattar beslut om att statsbidragen ska fortsätta betalas ut, då kan vi besluta om permanenta löneökningar.

Ystads kommun ser dessutom strategiska fördelar med att bara höja lönerna tillfälligt.

— År två är det kanske andra lärare som bör få höjningen.

Göteborgs stad lägger där­emot in löneökningen i lärarnas ordinarie lön.

— Kriterierna i reformen träffar det arbete läraren gör och ska fortsätta med. Det är alltså ordinarie arbete och vi använder inte lönetillägg för ordinarie arbete, säger förhandlingschef Catarina Blomberg i Göteborgs stad.

Om statsbidraget skulle upphöra får Göteborg 111 miljoner kronor i extra lönekostnader.

— Det är väldigt mycket pengar. Men vi får hantera det på något sätt. Med dagens lärarbrist ser vi det inte som möjligt att efter ett år sänka lönen för en tredjedel av de skickligaste lärarna.

Så hanterar kommunerna lärarlönelyftet

60 000 får mer

  • Regeringen satsar tre miljarder kronor årligen på lärarlönelyftet.
  • Det räcker till höjda löner för cirka 60 000 särskilt ­kvalificerade lärare, fritids­pedagoger och förskollärare.
  • Löneökningarna ska i snitt ligga mellan 2 500 och 3 500 kronor hos varje huvudman, men kan för enskilda lärare vara högre eller lägre.
  • Löneökningen betalas ut för första gången den här höstterminen och gäller från första juli.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin