Läs senare

Tillit — lärarna mer än redo

LedareEtt av målen med regeringens Tillitsdelegation är att bättre ta vara på medarbetares kunskaper. Det ser vi lärare och skolledare fram emot.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Erbjud lönepåslag för medarbetare i frontlinjen. Bygg in tidsluckor i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer. Ge medarbetare i frontlinjen inflytande över viktiga verksamhetsbeslut och över sin arbetsvardag. Utveckla strukturer för löpande kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, för att öka motivation och kvalitet i verksamheten.”

Vem är det som säger ovanstående? Är det en ny rapport från Lärarförbundet? Är det vi medlemmar som har svarat på en enkät om hur läraryrket blir mer attraktivt och kvaliteten i undervisningen kan höjas? Ja, det skulle det kunna vara. Men den här gången är det Louise Bringselius, forskningsledare för den statliga Tillitsdelegationen, som för ett par veckor sedan skrev en oerhört klok och tänkvärd artikel på DN Debatt. Den förtjänar mer uppmärksamhet, för den är smått revolutionerande.

Både forskningen och undervisningen görs fattigare än vad den borde vara.

Regeringen har tillsatt en Tillitsdelegation som ska föreslå nya styrmodeller för både skolan och övriga offentliga verksam­heter med målet att styrningen i högre utsträckning ska baseras på tillit. Ambitionen är att bättre ta vara på medarbetarnas kunskaper och erfarenheter för att höja kvaliteten i verksamheterna.

Lärarförbundet har under lång tid drivit på för att lärarna ska vara och behandlas som en profession, och därmed ges större makt att utforma den egna verksamheten och knyta den starkare till forskning. Vi vill få till en dialogstyrning, baserad på tillit, där lärare, skolledare och huvudmän styr skolan mot målen i förtrolig dialog.

En viktig komponent för att allmänhet och politiker ska känna tillit till lärarna är att verksamheten vilar stadigt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Där vet vi att det finns luckor. Lärare har ingen garanterad eller självklar väg till kontinuerlig och forskningsanknuten kompetensutveckling under sitt yrkesliv. För att forska inom de utbildningsvetenskapliga disciplinerna krävs oftast att du väljer mellan att undervisa eller att forska, i stället för att naturligt kunna göra både och. Det flyttar forskningens problemformulering och praktik utanför skolan vilket gör både forskningen och undervisningen fattigare än vad den behöver vara.

Med Skolkommissionens förslag om professionsprogram för lärare och skolledare finns nu en unik möjlighet. Tillit förtjänar man, men för att det ska bli ett paradigmskifte i utbildningspolitiken måste det skapas förutsättningar för att åstadkomma tillitsbaserad styrning. Vi lärare och skolledare behöver garanterad tid för planering, utveckling och koppling till forskning. Vi behöver en organisation och styrkedja som möjliggör fler forskande lärare, mer kollegialt utbyte av beprövad erfarenhet och utveckling av den verksamhet vi ansvarar för.

Regeringen har varit modig som både har vågat tillsätta en oberoende Skolkommission och en Tillitsdelegation. Nu måste alla Sveriges riksdagspolitiker vara modiga. En forskningsbaserad skola som styrs med tillit, ansvar och i dialog med oss i professionen tjänar hela Sverige på. Och vi lärare är mer än redo för tilliten vi förtjänar. Det är dags att våra befogenheter matchar ansvaret vi redan har.

ur Lärarförbundets Magasin