Läs senare

Timss och betyg bra mått på kunskap

SkolresultatDet finns en god samstämmighet mellan svenska elevers betyg och hur väl de presterar på de internationella kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced, visar en ny jämförelse från Skolverket. Ett glädjande resultat, enligt Skolverket, då det visar att kunskap mäts väl.

av Lotta Holmström
10 Maj 2017
10 Maj 2017

Skolverket har för första gången jämfört hur väl resultaten på de internationella kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced kan kopplas till elevernas betyg och resultat i respektive ämne. Elever med höga betyg är i stor utsträckning de som presterar bäst i de båda mätningarna. Det visar enligt Skolverket att eleverna anstränger sig för att göra bra ifrån sig på proven.

Matilda Ankargren, Skolverket.

– Vi hade förstås hoppats att det skulle se ut på det här sättet, så det var glädjande att det faller ut så pass fint, säger Matilda Ankargren, undervisningsråd på Skolverket.

Varför är det viktigt med en sådan här samstämmighet?

– Vi tycker det är viktigt att säkra att studierna mäter kunskap på ett rättvisande sätt.

Går det att vända på det, det vill säga är den här analysen också ett sätt att titta på hur välfungerande det svenska betygssystemet är?

– Om internationella studier ska ses som en måttstock framstår det nationella betygssystemet och provsystemet som stabilt. Det är glädjande att vi faktiskt verkar få bra mått på elevernas kunskaper.

Om studierna och jämförelsen

  • Timss genomförs med elever i årskurs 4 och 8 i matematik och naturvetenskap. Timss Advanced genomförs i avancerad matematik och fysik med elever som går sista året på naturvetenskapligt och tekniskt program.
  • I jämförelsen med betyg är det resultat från årskurs 8 och gymnasiet som använts. De har jämförts med resultat på nationella prov, kursbetyg och slutbetyg.

Få elever i Sverige når den avancerade nivån i Timss. Bland de som fick betyg A i matematik är det var fjärde elev som nådde avancerad nivå och drygt var tredje i naturvetenskap. I Timss Advanced är det bara var tionde elev med betyg A som når avancerad nivå och knappt var tredje i fysik.

Samtidigt är det en stor andel elever med lägre betyg som inte når medelgod nivå i Timss.

Säger det här något om nivån på undervisningen i Sverige? Att man kan få bra betyg men ändå inte klara den avancerade nivån?

– Det är svårt att sätta kunskapsnivåerna i Timss i relation till de svenska kunskapskraven. Nu gör vi ingen internationell jämförelse i den här studien men tidigare jämförelser visar att Sverige ligger ungefär i mitten, så det är svårt över lag att nå upp i de avancerade nivåerna.

I jämförelsen har Skolverket även granskat hur tre bakgrundsfaktorer spelar in på resultaten: kön, härkomst och socioekonomisk bakgrund. Samvariationen kvarstår när man tar hänsyn till dessa faktorer, men jämförelsen visar också på skillnader mellan elever med samma betyg utifrån faktorerna. Bland annat presterar pojkar bättre i Timss än flickor med samma betyg.

Vad kan det bero på?

– Den här könsskillnaden är inte helt ny för oss – vi kan även se den när det gäller jämförelser mellan betyg och resultat på nationella prov. Vi kan inte i den här studien se orsaker till varför. Men vi kan förstås resonera kring att ett sådant här brett kunskapsprov liknar ett nationellt prov, och att flickor och pojkar kan vara olika bra på att visa sina kunskaper där jämfört med i en samlad bedömning som betygen utgör. Men det skulle behövas andra typer av studier för att få klarhet där.

Finns det någon anledning att tro att det här resultatet – att eleverna verkar anstränga sig på Timss-proven – också skulle gälla för Pisa?

– Det är svårt att generalisera till Pisa. Pisa mäter en bredare kompetens man behöver när man går ut grundskolan medan Timss är mer läroplansinriktat. Formatet på uppgifterna skiljer sig åt en del, där Pisa-uppgifterna är mer text- och kontextbaserade.

– Vi hoppas kunna genomföra liknande studier med Pisaresultaten framöver.

 

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin