Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Trög start för lyft

ElevhälsaPengarna till kunskapslyftet i specialpedagogik går inte åt, trots att allt fler lärare deltar.

av Torbjörn Tenfält
09 Nov 2017
09 Nov 2017
Fortbildning. Specialpedagogen Stefan Fornestedt och språkläraren Malin Edroth på Ängsdals skola i Malmö deltar i kunskapslyftet i specialpedagogik. Foto: Sanna Dolck Wall

Syftet är gott och kollegialt lärande är en bra arbetsmetod, konstaterar Stefan Fornestedt, specialpedagog på fristående Ängsdals skola i Malmö. Men intresset från skolhuvudmännen att delta i regeringens satsning på att öka grundskollärares kompetens i specialpedagogik är fortfarande ljumt.

— Att bara fyra skolor i Malmö är med tycker jag är anmärkningsvärt, säger Stefan Fornestedt.

Av de drygt 56 miljoner kronor som är budgeterade för läsåret 2017/18 är cirka 43 miljoner utbetalade. 177 skolhuvudmän har beviljats bidrag, men efter avhopp är det just nu 144 som genomför fortbildningen. De totalt 5 439 lärare som deltar är färre än regeringen hade hoppats.

Bidrag från skolverket

Skolverket betalar ut bidrag till kommuner och fri­stående skolor som deltar i kompetensutveckling inom specialpedagogik. Insatsen riktar sig till lärare på grundskolan. Avsikten är att öka deras kunskaper om special­pedagogiska arbetssätt, metoder och förhållningssätt. Bidraget täcker en del av handledarens arbetstid.

— Vi ser gärna att fler ansöker om statsbidraget och deltar i den här kompetensutvecklingsinsatsen. Den breddar lärares kunskaper och hjälper dem att möta alla elever de har i klassen, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Stefan Fornestedt är en av drygt 600 handledare som utbildats för att lärare i grundskolan ska kunna stärka sina specialpedagogiska kunskaper.

— Att kunna sitta ner en och en halv timme varje vecka med arbetslaget och utveckla skolans specialpedagogik är en otrolig lyx, säger han.

Stefan Fornestedt är själv specialpedagog, liksom knappt 400 av hand­ledarna. Bristen på special­pedagoger gör att en del av fortbildningen leds av förstelärare och lärare, men även rektorer.

— Lyftet är inte till för oss specialpedagoger, det är till för de lärare vi möter i fortbildningen. Men för att lyckas är det otroligt viktigt att skolans ledning står bakom oss och deklarerar att det här är en satsning som fortsätter. Fortbildning får aldrig vara en happening, säger Stefan Fornestedt.

Regeringens fyraåriga lyft för specialpedagogik fick en blygsam start med bara knappt 1 500 lärare som fullföljde kompetensutvecklingen under en del av läsåret 2016/17. Ansökningarna till nästa läsår börjar Skolverket samla in i januari nästa år.

Samtliga lärare i Ängsdals skola deltar i fortbildningen. De vill lära sig mer om hur de anpassar undervisningen för elever med särskilda behov. För att kunna det behöver de kunskaper om diagnoser och inkludering, så att alla elever görs delaktiga i såväl undervisningen som det sociala samspelet.

— Fortbildningen ger mig en möjlighet till självrannsakan. När jag sitter ner och samtalar med mina kolleger får jag tillfälle att själv sätta ord på mina funderingar och även höra deras tankar, säger Malin Edroth, lärare i engelska och spanska.

På Ängsdals skola finns sedan tidigare tid avsatt för kollegialt lärande. Annars hade fortbildningen i stället lagts ovanpå det övriga arbetet och det hade inte varit en bra lösning, menar Malin Edroth.

— Tid är ju alltid alla lärares dilemma, säger hon.

Alla artiklar i temat Elevhälsa (15)

ur Lärarförbundets Magasin