Läs senare

Trots ökad robotisering – lärarens roll består

DigitaliseringLärarkåren kan vara lugn – utbildning hör till de sektorer i samhället där jobben är minst hotade av robotar och automatisering.
– Yrket kommer att finnas kvar, men det blir nog inte i samma skepnad som i dag, säger Jonas Svensson, IKT-pedagog i Helsingborg.

av Torbjörn Tenfält
20 Apr 2017
20 Apr 2017

­­

Artificiell intelligens börjar bli ett begrepp även i skolans värld. Det finns robotar som gör trevande försök att undervisa, men än tycks det dröja innan de tar över lärarnas uppgifter.

När det internationella konsultbolaget PwC nyligen rangordnade de yrken som påverkas mest av robotiseringen hamnade utbildningssektorn i botten. Undersökningen – som omfattade USA, Storbritannien och Tyskland – slog fast att lärarna behövs även i ett högt automatiserat samhälle. I vintras kom forskare i Sydkorea till samma slutsats.

Lena Pareto.

Lena Pareto, forskare vid Högskolan Väst, har ägnat sig åt artificiell intelligens 20-25 år och ser inte heller hon att lärarkåren kan rationaliseras bort.

– Digital teknik och artificiell intelligens kan skapa många spännande lärsituationer, men det måste finnas med en pedagog som stimulerar lärandet, säger hon.

Lena Pareto konstaterar att utvecklingen inte sker helt av sig själv. Det är viktigt att fundera över vilken roll tekniken ska ha och skapa system där man inte låter tekniken eller de som programmerar den att göra valen.

– Jag ser ingen mening med att efterlikna oss människor med vår a fördelar och brister. Det handlar om vad människa och teknik kan uträtta tillsammans.

Hon leder ett nytt forskningsprojekt om robotar i skolan där barn ska agera lärare till en robot som programmeras som ”den ideala eleven” – det vill säga är nyfiken, frågvis och vill veta och förstå allt. Att barn lär sig bra genom att lära ut till andra är känt sedan tidigare. Nu vill Lena Pareto undersöka om barnen kan lära sig att imitera robotens beteende.

– Om du ändrar ditt lärbeteende påverkar det all din inlärning mycket bredare. När barnen får reflektera kommer de att tänka i nya banor.

Kan lärarna förstå tekniken och använda den?

– Ja, det är mycket lättare än att programmera en robot. Det handlar mer om lärarnas syn på att använda en robot i den här rollen, om det stimulerar elevernas lärande och om lärarna litar på det.

Lena Pareto framhåller att det barnen lär roboten är sådant de själva redan kan.

– Har de tränat upp en robot till en hög kunskapsnivå kan man vara ganska säker på att barnen också kan det. De lär varandra i symbios.

Hon återkommer till att robotar inte ersätter läraren utan ska ses som ett komplement för att göra undervisningen bättre.

Men kan lärarna verkligen känna sig säkra på att få behålla jobbet?

– Den robot jag arbetar med borde vara mycket mindre hotfull än när man tänker sig att roboten ska vara en lärarassistent och har programmerats att ta lärarens roll. Här tar roboten den andra rollen – det är eleverna som ska träna upp den. Roboten ska inte ersätta läraren utan vara ett komplement, säger Lena Pareto.

Bilden av robotar är långt ifrån entydig, konstaterar Jonas Svensson, IKT-pedagog i Helsingborg. Han stöttar lärare och elever i Högasten-Råå skolområde i deras digitala utveckling och möter dagligen deras praktiska problem. En del av den digitala utvecklingen handlar om programmering, där robotar spelar en viktig roll som verktyg för både lärare och elever. Genom att med olika knapptryckningar instruera en robot att röra sig i mönster blir det tydligt vad programmering kan gå ut på.

Jonas Svensson tar visualiseringen av det eleverna skapar i 3D med hjälp av CAD-program som exempel. Också det är en form av robotteknik, menar han.

– Jag ser inte roboten som den här fysiska maskinen som kommer och säger god morgon, säger Jonas Svensson.

Det han lyfter fram som det största utvecklingsområdet för robottekniken är fjärrundervisning, där lärare och elev inte behöver vara på samma plats. Roboten är i det fallet en filmkamera, en mikrofon och en skärm.

– Med tanke på lärarbristen borde det vara en bra lösning, särskilt i glesbygden.

Kan roboten också vara den som håller lektionen?

– Tittar man i läroplanen finns det inte exakt förutbestämt hur undervisningen i ett ämne ska gå till. I historia ska eleven förstå historiska skeenden, men sedan är det upp till pedagogen att beskriva vad det är och då är roboten knappast ett alternativ. Hur fungerar en revolution och vilka krafter ligger bakom den? Det måste till en lärare för att kunna förklara.

Automatiseringen i skolan kommer snarare drabba andra yrkesgrupper än lärarna, menar Jonas Svensson. Arbetet i matbespisningen hör till det som kan automatiseras i framtiden, likaså städningen och kanske även skolskjutsen.

Lärarna består, men samhällsutvecklingen och den ökade tillgången till digitala resurser kan resultera i nya ämnen.

­– Om tio är kanske mattelärare snarare bör kallas problemlösningslärare.

Jonas Svensson listar ytterligare några alternativa lärarjobb i framtidens skola:

  • Omvärldsförståendelärare.
  • Kommunikationslärare.
  • Källkritikslärare.

En som troligen sitter ännu säkrare på sitt uppdrag är rektor, menar han.

– Rektorn kommer alltid att finnas kvar för någon måste ju berätta för folk vad de ska göra. När det uppstår konflikter mellan medarbetare eller mellan lärare och elever eller föräldrar är det svårt att ha en konflikthanteringsrobot, säger Jonas Svensson.

ur Lärarförbundets Magasin