Läs senare

Tunga remissinstanser kritiska till åtgärdsgarantin

Läsa-skriva-räkna-garantiTunga remissinstanser som Skolverket och Statskontoret avstyrker läsa-skriva-räkna-garantin.
– Lösningen är inte att lägga på skolorna fler regler, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.
Även Lärarförbundet är kritiskt men kan tänka sig en garanti på försök.

av Karin Lindgren
09 Jan 2017
09 Jan 2017

Det var i september Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, lämnade över betänkandet ”På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik” till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Han föreslår där en garanti för att tidiga åtgärder och specialpedagogiskt stöd ska sättas in om det finns risk att en elev inte når målen.

För att upptäcka vilka dessa elever är, ska lärare och förskollärare göra en kartläggning av alla elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan i förskoleklassen. I årskurs 1 och 3 ska samtliga elever genomgå nationella bedömningar i svenska och matematik.

Nu har remisstiden gått ut och Lärarnas tidning har läst ett 15-tal av svaren. Barn- och elevombudet, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar Ulf Fredrikssons förslag medan Skolverket gör tummen ner.

Hur kommer det sig att ni är negativa på Skolverket, när de andra skolmyndigheterna är positiva?

– Vi håller med om att det är en extremt viktig fråga att alla elever ska få det stöd och de anpassningar de behöver. Men vi tycker inte att ytterligare bestämmelser är rätt väg. Lagstiftningen är redan tydlig, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.

Risken, enligt henne, är att en ”dubbelreglering” för läsning, skrivning och räkning snarare förvirrar än hjälper och att den skyldighet som redan finns – och som gäller alla ämnen – försvagas.

–  Det som behövs är mer stöd i tolkningen och tillämpningen av dagens regelverk och mer resurser till lärare och skolor, säger Anna Westerholm.

Också Statskontoret avstyrker garantin medan Lärarförbundet och Sveriges kommuner och landsting är kritiska, med liknande argument som Skolverket. De befarar att en åtgärdsgaranti kommer att leda till ytterligare detaljstyrning av lärarna och ännu mer dokumentation.

Enligt Lärarförbundet är det inte upptäckten av elevers svårigheter som är problemet för lärarna. Det som saknas är tid att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare och speciallärare. Förbundet föreslår därför att regeringen nöjer sig med att genomföra åtgärdsgarantin på försök.

Lärarnas riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Academedia är positiva till Ulf Fredrikssons förslag. Det gäller även de kommunyttranden som Lärarnas tidning har läst.

”En mycket relevant och viktig satsning”, skriver Borlänge och hänvisar bland annat till Sveriges resultatutveckling i Pisa och Timss.

Nationellt centrum för svenska som andra språk välkomnar visserligen en garanti men tycker att det är anmärkningsvärt att utredningen inte nämner flerspråkiga elevers särskilda behov av stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling.

Och så gott som alla yttranden, de positiva såväl som de negativa, pekar på lärarbristen och bristen på speciallärare/specialpedagoger som ett allvarligt hot mot möjligheten att garantera att elever får det stöd de har rätt till.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej