Ingår i temat
Digitalisering
Läs senare

Tvärstopp för IT-satsning efter lärares stresslarm

Västerås storsatsade på modern teknik. Men staden fick bromsa och göra om eftersom lärarna blev för stressade.

27 Okt 2016

2009 inledde Västerås en storsatsning på IT. Rektorerna tyckte att stadens skolor låg efter i utvecklingen. Planen var bland annat att alla lärare skulle få egna datorer och att man lokalt på skolorna skulle kunna installera datorprogram i stället för att vända sig till en central IT-enhet.

— Men IT-mognaden hos personalen på skolorna var låg. Utrustningen gick sönder och behövde lagas eller bytas ut och skolor började skapa egen supportverksamhet, berättar barn- och utbildningsdirektör Jan Lindblom.

Några skolor med god ekonomi och IT-kunnig personal skapade eget lokalt IT-stöd, andra gjorde det inte. Lärarna fick alltså olika stöd beroende på var de arbetade.

Andra problem var dålig nätuppkoppling, krångliga inloggningar och osäkerhet om hur systemen skulle användas.

— Utrullning av datorer i en stor organisation och avsaknad av användarsupport har skapat merarbete för skolpersonal, medger Jan Lindblom.

Per Dahlberg, Lärarförbundets ordförande i Västerås, uttrycker sig mindre diplomatiskt.

— Det har varit jättestrul med IT. Det har helt klart blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna. De blir stressade när datorer och uppkopplingar inte fungerar och eleverna inte får den undervisning lärarna har planerat för.

En medarbetarenkät förra hösten visade att 58 procent av låg- och mellanstadie­lärarna tyckte att datasystemen hindrade dem från att arbeta ­effektivt. Bara 40 procent ansåg att de har de tekniska hjälpmedel de behöver för att utföra sitt arbete effektivt.

Per Dahlberg menar att ­arbetsgivaren har underskattat betydelsen av att para införandet av ny teknik med kompetensutveckling av lärarna.

— Det talades om att IT skulle revolutionera det pedagogiska arbetet. Men digitaliseringen av våra skolor har varit för teknikfokuserad. Arbetsgivaren har försummat att ge stöd till hur lärarna praktiskt ska använda datorerna och hur de ska kunna bli ett pedagogiskt tillskott i undervisningen.

Utbildningsdirektör Jan Lindblom är på samma spår.

— Det har funnits en övertro på att de traditionella läroböckerna ska kunna bytas ut mot digitala läromedel.

Vad har ni lärt er av detta?

— Att lärarna måste känna sig trygga med den nya teknik som införs och vilka möjligheter den kan ge. Och att det ska finnas en organisation inom barn- och utbildningsförvaltningen som själv äger frågorna om teknik, support och kompetenshöjande insatser.

Västerås har gjort sin hemläxa. I november kommer barn- och utbildningsförvaltningen bland annat att ordna tipsinriktade konferenser för lärare och förskollärare.

— Vi tror mycket på det kollegiala lärandet, där lärare och förskollärare själva kan peka på goda exempel på IT-lösningar, säger Jan Lindblom.

Lärare får pedagogisk support

  • Det finns en egen enhet för IKT (informations- och kommunikationsteknik) inom barn- och utbildningsförvaltningen.
  • Tolv IT-administratörer hjälper till med lokal IT-support på alla skolor.
  • Ett projekt för förbättrad trådlös nätkapacitet ska ­genomföras under 2016–2017.
  • Lärarna har ­vidareutbildats i omgångar, bland annat i Unikum; ett system för ­planering av undervisningen.
  • Särskilda utvecklare hjälper lärarna med pedagogisk support och kompetens­höjande insatser.

Alla artiklar i temat Digitalisering (15)

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej