Läs senare

Tyst om försämringarna på fritidshemmen

För fyra år sedan larmade Skolverket om att kvaliteten i fritidshemmen var starkt hotad av alla nedskärningar. Sedan dess har personaltätheten minskat ytterligare. Men få verkar bry sig.

06 Okt 2004

I Skolverkets rapport ”Finns fritids?” var en bärande slutsats att ”fritidshemmens resurser beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras”.  

  Den rapporten kom i april 2000. Sedan dess har det varje år kommit nya siffror som visar att personaltätheten har fortsatt att minska, att barngrupperna växt ytterligare och att andelen fritidspedagoger blivit allt mindre.  

  Trots det görs inte mycket för att förbättra situationen på fritidshemmen.  

  Regeringens så kallade Wärnerssonpengar skulle visserligen gå till personalförstärkningar i skola OCH fritidshem, men kommunerna har prioriterat att placera dem i skolan.

I budgetpropositionen, som nyligen presenterades, finns skrivningar om att lärarutbildningarna måste se till att examinera fler förskollärare. Men ingenting om fler fritidspedagoger, trots att det är och kommer att bli ännu större brist på sådana.  

  Skolverket, som ska utöva tillsyn över fritidshemmen, har i flera rapporter uppmärksammat att problemen växer och att kommunerna bör satsa mer på fritis. Men Mattias Sjöstrand, undervisningsråd på Skolverket, konstaterar att det inte verkar ha haft någon större styrande effekt.  

    – Fritidshemmen är kanske det område där skillnaden mellan mål och verksamhet är störst. Det är också mycket stora skillnader mellan olika fritidshem och olika kommuner.

En tänkbar förklaring till att fritidshemmen inte debatteras mer kan vara att det inte finns något tryck från föräldrarna, tror undervisningsrådet Christian Lundahl, som ansvarade för rapporten ”Finns fritids?”.  

    – I vår undersökning var barn och personal inte nöjda med kvaliteten. Ändå var föräldrarna nöjda. Det kan bero på att man är lojal med personalen, som man ser går på knäna. Och kanske att det är svårt att säga att man lämnar sitt barn i en verksamhet som inte är bra.  

  Att föräldrarna säger sig vara nöjda i många kommuners kvalitetsmätningar kan också vara en tröghetsfaktor, menar Christian Lundahl.  

    – Det kan göra att kommunen inte ser att resultaten är dåliga. Det är ju tydligare om en skola har 30 procent elever som inte når målen i nian. Fritidshemmen är en svår verksamhet att följa upp och ha kontroll över.

LÄS MER:





4I Strängnäs går grundskolan först 





4Thomas Östros: Skärpt kvalitetsgranskning väntar fritis  





4Har vi råd med fritidspedagogik?  

EVA JACOBSSON

ur Lärarförbundets Magasin