Läs senare

Undervisning i idrott och hälsa gynnar särskilt pojkar

Undervisningen i idrott och hälsa handlar om fysisk aktivitet, främst bollsporter. Det gynnar idrottsaktiva elever, särkilt pojkar. Det visar Skolverkets kartläggning "På pojkarnas planhalva?"
– Idrottens mall med uppvärmning–match–avslut räcker inte. Ämnet är bredare än så, säger Ann Frisell Ellburg, undervisningsråd.

16 Dec 2010

Idrott och hälsa är det enda ämnet i grundskolan där pojkar har bättre betyg än flickor. Att undervisningen styrs mot pojkars traditionella intressen har även andra studier visat, bland annat en flygande tillsyn av Skolinspektionen i våras.

Den aktuella kartläggningen är ett samarbete mellan Skolverket och en forskargrupp vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). 350 slumpvis utvalda grundskolor med årskurs 9 har svarat på en enkät, 17 lärare i idrott och hälsa har intervjuats om hur de uppfattar sitt ämne och 32 lektioner observerats på plats.

Det finns sannolikt flera orsaker till betoningen på fysisk aktivitet och bollsport, enligt undervisningsråd Ann Frisell Ellburg.

– Det är väldigt tydligt att många lärare inte följer kursplanen. Det kan vara så att de inte känner till att alla elever ska kunna delta på lika villkor och utveckla sin sociala förmåga samt att man ska ta upp livsstilsvanor och hälsa, säger hon.

Det kan också bero på att läraren tillgodoser en tongivande elevgrupps intressen för att få det att fungera under lektionstid. Ibland används särundervisning för att underlätta för flickor som inte tar för sig. Detta konserverar könsmönstren.

Men på många håll finns en god vilja att jobba mer medvetet och även exempel på en bredare problembaserad undervisning.

– På en skola fick eleverna i uppgift skapa en danskoreografi. Tjejer och killar jobbade tillsammans, fick lära sig att jämka samman viljor och samarbeta kring danssteg som alla kunde göra, säger Ann Frisell Ellburg.
Könsskillnader är inte den enda förklaringen till bristfälliga resultat och att elever inte når målen i ämnet. Även den sociala kontexten och föräldrars utbildningsnivå påverkar.

Om läraren är man eller kvinna verkar däremot inte spela roll.

– Däremot ser man att det har betydelse när man gick lärarutbildningen. De som har gått på senare år är mer genusmedvetna, säger Ann Frisell Ellburg.

ur Lärarförbundets Magasin