Läs senare

Undervisningens innehåll och bra bemötande viktigast för nyanlända

För att nyanlända elever ska integreras i det svenska samhället och den svenska skolan krävs bland annat rätt innehåll i utbildningen och rätt förhållningssätt från lärarna. Det var några av synpunkterna som kom fram på Lärarförbundets integrationsseminarium i Almedalen.

29 Jun 2015

Foto: Lenita Jällhage

Skolhuvudmän riskerar att misslyckas med integrationen av elever med utländsk bakgrund om de arbetar för ensidigt med en utbildningsmodell.

Den varningen gav professor Nihad Bunar på Stockholms universitet när han talade på Lärarförbundets seminarium i Almedalen om vad skolan behöver för att lyckas med integrationen.

– Det är inte självklart att det fungerar bättre för en grupp elever att gå direkt in i en klass i jämförelse med att börja i en förberedelseklass. Det finns ingen forskning som stödjer att det ena är bättre än det andra utan det handlar om vilket innehåll som eleverna erbjuds, säger Nihad Bunar.

Vad behövs för att integrationen av elever med utländsk bakgrund ska fungera bättre?Rahmat Rahmani, 22, kom till Sverige från Afghanistan för sju år sedan. Idag arbetar han på ett hvb-hem för ensamkommande ungdomar.Håkan Bertilsson, kontorschef Tyresö kommun och tidigare lärare och rektor.
Elever med utländsk bakgrund är en väldigt heterogen grupp, konstaterar han. Det finns bland annat asylsökande, papperslösa, ensamkommande barn, kvotflyktingar, barn till EU-migranter och de har självklart olika förutsättningar och behov.

– Därför finns det en risk om man har en för stor tilltro till en organisatorisk modell, förklarar han.

Han framhåller att det är viktigt att kartlägga elevernas behov och arbeta med modersmålsundervisning samt att ha ett språkutvecklande arbetssätt. Olika yrkeskategorier behöver samverka och lärare behöver få den fortbildning som krävs.

Läraren och projektledaren Anna Kaya på nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, som också deltog på seminariet, anser att den svenska skolan står inför stora utmaningar men att behoven skiftar enormt mellan olika kommuner och olika skolor.

– Det krävs att vi tänker helt nytt, säger hon.

Förutom att minska bristen på lärare i svenska som andraspråk och ge eleverna studiehandledning på modersmålet så behöver lärarutbildningen förändras, enligt henne.

– Ämneslärare måste få kunskap om hur de kan undervisa elever med annat modersmål redan på lärarutbildningen och yrkesverksamma lärare måste få fortbildning. Men kunskapen måste också öka från förvaltning ned till lärare, säger hon.

Hon önskar sig också elevhälsoteam med specialistkompetens om exempelvis posttraumatisk stress och tvålärarsystem i klassrummen med flerspråkig personal.

– Men det absolut viktigaste är hur vi möter de här eleverna som individer. Vilket förhållningssätt vi har som lärare, säger hon.

Det är viktigt, menar hon, att inte stirra sig blind på elevernas formella skolbakgrund utan även ta reda på vad de faktiskt har med sig för kunskaper och bygga på det.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand poängterar att det krävs resurser från politikerna för att klara utmaningarna och att alla är överens om vad som behöver göras:

– Det kostar betydligt mer om man inte gör de här satsningarna nu, säger hon.

Hela seminariet

Här kan du se Lärarförbundets frukostseminarium ”Vad behöver skolan för att integrationen ska fungera bättre?” i efterhand.

ur Lärarförbundets Magasin