Läs senare

Upp till huvudmännen att digitalisera skolan

DebattEfter mer än ett års betänketid har Sveriges regering äntligen beslutat om nationella digitaliseringsstrategier för skolväsendet. Därmed ligger bollen hos huvudmännen. De måste ta fram konkreta handlingsplaner och fortbildning för lärarna, skriver tidigare läromedelsförläggaren Rolf Ekelund.

Om debattören

Rolf Ekelund

Filosofie magister, ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

Vi har talat om den i drygt 20 år, skolans digitalisering. Visionerna har varit många och spretiga, från fyrkantig undervisningsteknologi till hängivna drömmar om åtkomst till all världens information.

Det är inte forskare, politiker eller skolmyndigheter som i första hand har visat vägen framåt. Istället har skolledare, lärare och pedagoger ofta lämnats att på eget bevåg söka vettig användning för den nya tekniken i undervisningen.

Illustration: Colourbox

Vad är det då som har hänt? Jo, de tidigare stencilerna har ersatts av digitala lärresurser, som i motsats till stencilerna med lätthet kan spridas från lärare till lärare, runt om i Sverige. Appar, bloggar och Youtube-filmer, stadie- och ämnesanknutna Facebooksidor samt diverse andra relevanta internetsidor berikar också undervisningen.

Via det kollegiala samarbetet lärare emellan har stora mängder av väl fungerande lärresurser fått spridning och duktiga pedagogers lektionsupplägg har tagit plats i kollegors undervisning.

Även läromedelsförlagen har presenterat nya digitala läromedel. De bygger mestadels på det nu femtio år gamla konceptet heltäckande läromedel, men adderar interaktivitet, filmer och animationer med mera. Det är ganska uppenbart att läromedelsproducenternas produkter har stött på svårigheter i den nya skolmiljön där lärarna har vant sig vid att sammanställa eget material för undervisningen. Lärare ser sällan behov av heltäckande läromedel och efterfrågar nya koncept för de digitala.

I början av 2020-talet kan förhoppningsvis en fullt ut digitaliserad skola ta form.

Länge har målet varit att alla elever i svensk skola ska förses med en egen dator i undervisningen. Idag beräknas ungefär hälften av landets skolelever ha tillgång till egna datorer i undervisningen. Maskinparken behöver således fördubblas om man vill nå målet med ”en till en”.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

I regeringens slutliga utformning av de nationella strategierna är detta mål mer vagt formulerat än i Skolverkets förslag som gick ut på att en till en skulle vara uppnått i början av 2020-talet. Avsikten med regeringens vaga formulering är förmodligen att istället för kvantifiering av maskiner framhålla kvalitetsaspekterna. Det kan bero i sin tur på att huvudmännen visserligen har köpt in datorer i stora mängder men inte tagit fram några handlingsplaner för hur de ska användas i undervisningen.

Men nu finns alltså ett rättesnöre i form av nationella strategier. Med utgångspunkt i dem måste huvudmännen ta fram väl underbyggda lokala strategier och handlingsplaner – i samråd med berörd personal. De bör vara klara kring årsskiftet så att lärare och pedagoger kan få behövlig fortbildning under vårterminen 2018.

Med början hösten 2018 kommer då dörrarna kunna öppnas på glänt och i början av 2020-talet kan förhoppningsvis en fullt ut digitaliserad skola ta form.

ur Lärarförbundets Magasin