Ingår i temat
Värdegrund (LT)
Läs senare

Uppfostran — nej tack!

Lagar är bättre än värdegrund och livskunskap, tycker Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges elevråds centralorganisation (Seco).
— Jag har väldigt svårt att se några argument för varför skolan ska ha en särskild värdegrund, säger han.

23 Feb 2011
Uppfostran — nej tack!
Skolorna måste utföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete och samarbeta med socialtjänst och polis, säger Samir El-Sabini. Foto: Hans Bjurling

Han kommer in från kylan, iförd stickad mössa och halsduk, med pressekreteraren och en praktikant i släptåg. Han har träffat centerpartisten Ulrika Carlsson i riksdagens utbildningsutskott och mellanlandar på Kulturhuset i Stockholm för en intervju med fika innan flyget går hem till Göteborg.

Samir El-Sabini företräder 421 råd och kårer på högstadie- och gymnasieskolor med uppemot 200.000 elever. När Skolverket höll ett seminarium i Almedalen i somras, utifrån en rapport om 14-åringar med titeln »Morgondagens medborgare«, kritiserade han såväl rubrik som innehåll. »Vadå morgondagens? Är inte 14-åringar medborgare i dag?«

Han vänder sig mot vuxenvärldens vana att göra elever till en särskild människosort och skolan till ett eget universum där rättsnormerna inte nödvändigtvis är desamma som i resten av samhället.

— Det finns grundlagar som riksdagen har lagt fast. Vi har Europakonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Jag har väldigt svårt att se några argument för varför skolan ska ha en särskild värdegrund, säger Samir El-Sabini.

Eller varför elever ska fostras till att tänka på ett visst sätt. Att förmedla kunskap och diskutera utifrån de ovan nämnda lagarna och konventionerna borde räcka.

— Om man vill att unga människor ska bli demokratiskt sinnade måste de få använda de rättigheter de faktiskt har — föreningsfriheten, yttrandefriheten och tryckfriheten. Dessvärre använder ofta skolorna fostransuppdraget till att försvara tveksamma åtgärder.

Flera av hans egna lärare på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg hade, enligt honom, en snedvriden syn på sina egna befogenheter.

— De ville förbjuda oss i elevrådet att ge ut vår insparksguide och bjuda in komikern Soran Ismail eftersom de tyckte att han skämtade på fel sätt. De förväntade sig att vi skulle engagera oss i skolans hiv-dag, oavsett vad våra medlemmar tyckte, och de ville att vi skulle vara alkoholpoliser på vår student. När vi inte gjorde som de ville blev de upprörda.

Sedan fanns det förstås andra lärare som gillade självständiga unga och gav sitt stöd till elevernas organisering.

Begreppet Mobbning speglar också en syn på skolan som en alldeles särskild plats, enligt Samir El-Sabini. Kalla det våld, hot, trakasserier och fridskränkningar i stället och anmäl lagöverträdelser till polis och socialtjänst, manar han. Och arbeta systematiskt med arbetsmiljön.

Seco kritiserade de så kallade livskunskapsprogrammen långt före Skolverket, eftersom man anser att de utsätter elever för tveksamma och experimentliknande metoder utan vetenskapligt stöd.

— Andra arbetsplatser har inte kamratstödjare som rapporterar uppåt till ledningen. Vuxna behöver inte lösa arbetsmiljöproblem med fyra hörn-övningar eller rollspela sexuella trakasserier på jobbet. Även elever har rätt till respekt och integritet, säger Samir El-Sabini. 

Personligt
Samir El-Sabini

Ålder 21.

Uppdrag Ordförande för Sveriges elevråds centralorganisation.

Familj Sambo.

Bor Lägenhet i Göteborg.

Pluggar Halvvägs genom juridikprogrammet.

Fritid Inte mycket. Spelar lite korpfotboll och schack.

Alla artiklar i temat Värdegrund (LT) (11)

ur Lärarförbundets Magasin