Läs senare

Utbildningsministern: Timss-resultat en arbetsseger för lärarna

Timss 2015Så kommenterar politiker och forskare resultatet från Timss-undersökningen som presenterades på tisdagen.

29 Nov 2016

Glädjebeskedet från Timss-mätningen visar att både fjärde- och åttondeklassaren har förbättrat sig i matte och naturvetenskap jämfört med 2011.

– Vi får fler högpresterande elever och färre med de lägsta resultaten, ett arbete som går igenom det svenska skolsystemet. Det här är en arbetsseger för Sveriges lärare, rektorer och elever, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om Timss-resultatet.

– Bakom varje poäng ligger hårt arbete, lärare som hjälper elever över hinder. Den här arbetssegern är viktig, för det kan vi bygga vidare på. Det är första stegen på en ny stig, men ojämlikheten växer, vilka hemresurser man har och vilken bakgrund man har spelar stor roll.

Anna Ekström (S), gymnasieminister och tidigare generaldirektör för Skolverket, är lite mer återhållen i sin kommentar, men glädjer sig också över resultatet.

– Det här är ett positivt trendbrott för svensk skola. Ett kvitto på att svensk skola är på rätt väg men det finns mycket kvar att göra, undersökningen visar tyvärr att ojämlikheten fortsätter växa. Vi är inte nöjda förrän alla skolor är bra skolor och ingen elev lämnas efter eller hålls tillbaka. Därför ser vi fram emot att i vår ta emot skolkommissionens förslag för en jämlik skola, säger Anna Ekström i ett uttalande.

Anna Ekström påpekar även:

– Vi ser ett fortsatt kunskapstapp i fysik. Vi ser att Sverige presterar i nivå med internationellt genomsnitt men ändå är det ett försämrat resultat.

Lärarnas Riksförbund framhåller att förändringarna inte är så stora och att den största utmaningen är att höja resultaten för de elever vars föräldrar är lågutbildade.

– Även om förändringarna inte är så stora så är trendbrottet glädjande. Satsningar som Mattelyftet där lärare fått fortbildning i sitt ämne ger resultat och höjer lärarnas status. Ökat ämnesfokus leder till ökade kunskaper. Tyvärr visar undersökningen att föräldrarnas utbildningsnivå fortfarande spelar stor roll. Där har skolan fortfarande en verklig utmaning, säger ordförande Åsa Fahlén i ett uttalande.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand nöjer sig med en kort glädjeyttring:

– Äntligen ser vi ett trendbrott. Bra jobbat Sveriges lärare!

Men statsminister Stefan Löfven (S) säger att det är för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott.

– Det är roligt att det går åt rätt håll, men vi vet inte än om det är ett trendbrott på riktigt, säger Stefan Löfven till TT, och tillägger att satsningen på skolan måste fortsätta.

Mätningen gjordes våren 2015 innan någon av regeringens större skolsatsningar hade hunnit träda i kraft. Men Löfven vill inte ge Alliansregeringen äran.

– Det är viktigt framför allt för barnen, sedan kan vi hålla på att bråka om vems förtjänst det är, säger Löfven.

– Jag är övertygad om att vi har valt rätt spår, säger han och nämner lärarlönelyftet, mer resurser till de skolor som har det svårast och att yngre barn ska ha fler vuxna runt sig.

Professor Jan Eric Gustafsson, ordförande i regeringens Skolkommission, är positiv:

– Det finns anledning att glädja sig över att vi är på rätt väg.

Han gissar att de senaste årens satsningar på fortbildning av lärare kan ha haft effekt.

– Det är den åtgärd som ger snabbast utdelning, säger Gustafsson.

Det stora reformåret för svensk skola var 2011. Då kom en ny skollag, nya läroplaner och en gymnasiereform. Men det kan ta över ett decennium innan sådana reformer får effekt.

Gustafsson utesluter inte att den nya läroplanens fokus på kunskapskraven kan ha hunnit få effekt. Men Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet och även han ledamot i Skolkommission, tror att effekten av sådana reformer dröjer.

– Om man ändrar i en skollag så är det en otroligt lång resa tills dess undervisning i klassrum förändras, säger han.

Även Åstrand tror på satsningar på lärarnas undervisningskompetens.

– Det kan man ju tänka sig kan ha effekt, säger han.

– I grund och botten handlar allt om lärarkompetens och vilka förutsättningar lärare har för att utföra sitt uppdrag.

Björn Åstrand tycker inte att det är meningsfullt att ägna sig åt ”the blame game”, det vill säga att utse politiska syndabockar. Skolresultaten handlar inte bara om regeringens politik . Kommunerna har huvudansvaret för skolan. Dessutom spelar föräldrars inställning en stor roll, påpekar Åstrand.

– Vad som händer med våra barn i skolan, det är vårt samlade ansvar, säger han.

Åstrand tror att den debatt som förts i landet om att kunskapsresultaten måste upp också kan påverka de internationella skolmätningarna. Det gör även professor Jan Eric Gustafsson.

– Det vi ser är kanske en samlad effekt av att man haft mer fokus på kunskapsresultat och gjort en hel rad olika saker, säger han

– Men att lyfta fram någon enskild reform, det tror jag är väldigt svårt att göra.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall befarar att uppgången kan vara tillfällig:

– Jag är orolig för att det här bara blir en kortvarig uppgång, säger hon.

Hon anser att det är viktigt att regeringen nu följer Alliansens råd att införa mer undervisningstid, mer matematiklektioner och att hålla fast vid tydliga kunskapskrav.

Även Waltersson Grönvall anser att resultatet i Timss-mätningen är lärare och elevers förtjänst, men säger:

– Det är glädjande att olika skolexperter lyfter upp mattelyftet som den oerhört betydelsefulla kompetenssatsning den verkligen var.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej