Läs senare

Utbildningsplikt ska stärka nyanländas kompetens

UtbildningspliktVid årsskiftet börjar regeringens utbildningsplikt att gälla för de cirka 20 000 äldre nyanlända som saknar grundskolekompetens. De som inte arbetar är skyldiga att delta i studierna annars blir de av med sin ersättning. Men lärarbristen kan sätta käppar i hjulet.

av Lenita Jällhage
27 Jun 2017
27 Jun 2017

På tisdagen presenterade Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister och Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister, regeringens olika satsningar för att stärka arbetet med nyanländas etablering. Utbildningsplikten, som regeringen inför vid årsskiftet är en av åtgärderna. De nyanlända som fått uppehållstillstånd men saknar grundskolekompetens och inte arbetar ska omfattas av utbildningsplikten.

För kommunerna kommer det att bli en rejäl utmaning att få tag på lärare när den nya utbildningsplikten börjar gälla efter nyår.

Nyanlända

Utbildningsplikt för vuxna nyanlända som saknar grundskolekompetens är en del av den migrationsöverenskommelse som slöts 2015 mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Johanna Jaara Åstrand är positiv till att regeringen stärker rätten till utbildning för den här gruppen så att de har en möjlighet att komma ut i arbete.

– Men det krävs att staten tar ett helhetsgrepp för både elevernas rätt till utbildning och lärarnas förutsättningar att klara sitt uppdrag, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Den totala lärarbristen gör att kommunerna redan konkurrerar hårt om lärarna. Antalet elever har, med de nyanlända eleverna i kommunerna, ökat kraftigt under de senaste två åren både inom grundskolan och gymnasiets introduktionsprogram. I dag är introduktionsprogrammet, inklusive språkintroduktionen, det största i årskurs 1 med 26 000 elever. På Komvux utgör utrikes födda cirka hälften av alla elever. Svenska för invandrare, Sfi, har också ökat markant.

Knappt 36 procent av dagens sfi-lärare är behöriga att undervisa för skolformen. Johanna Jaara Åstrand anser att lärarna inom sfi och komvux har hamnat vid sidan av de statliga satsningarna och att det nu krävs rejäla åtgärder från staten för att öka attraktiviteten för lärare som arbetar inom sfi och komvux.

– Regeringen borde börja i rätt ända och säkerställa att det finns lärare på plats. Att bara skicka bollen lokalt till kommunerna är inte att ta ansvar, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin