Läs senare

Utredning: Skolor måste agera snabbare mot skolkare

FrånvaroSkolan reagerar inte tillräckligt snabbt när elever är frånvarande — det måste förändras anser regeringens utredare.

09 Jan 2017

Riskfaktorer kan upptäckas redan hos barn på förskolan, men uppmärksammas oftast för sent.
En stärkt elevhälsa, färre håltimmar och bättre samarbete mellan olika aktörer — det är några av lösningarna på frånvaroproblemet enligt regeringens utredare Malin Gren Landell.

I dagsläget uppmärksammas frånvaron för sent. Orsakerna kartläggs inte och skolan och elevhälsan arbetar inte förebyggande. Men exakt hur mycket frånvaro som är problematisk finns det ingen siffra för. Enligt skolminister Gustav Fridolin (MP) är det när eleven riskerar att inte nå målen.

– Oavsett om frånvaron är giltig eller inte ska man inte vara borta från skolan så mycket att man riskerar att tappa målen. Man ska vara på lektionerna, säger han.

Skolfrånvaron i siffror

Inga könsskillnader

  • Cirka 1 700 elever var frånvarande från skolan i minst fyra veckor i följd under hösten 2015. Av dem var 194 borta i mer än ett läsår.
  • 18 000 elever hade under samma period osammanhängande frånvaro, vilket kan leda till mer långvariga uppehåll från skolgången.
  • Ogiltig sammanhängande frånvaro är lika vanligt för flickor som för pojkar.
  • Det är vanligare bland högstadieelever än bland låg- och mellanstadieelever.
  • Problemet är ungefär lika stort på landsbygden som i städerna.
    Källa: Skolinspektionen

Hösten 2015 hade cirka 1.700 elever i den obligatoriska skolan en långvarig, ogiltig frånvaro. Och om en elev hamnar i en längre frånvaro kan det vara svårt att ta sig tillbaka.
– Som elev eller förälder ska man inte möta helt olika signaler från sjukvården, barn och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och skolan. Det offentliga måste samlas bakom hur viktig skolan är för varje enskild elev. Särskilt för de elever som kanske mår dåligt eller har det tufft. Där är skolnärvaron ett av de viktigaste sätten att kunna komma tillbaka, säger Gustav Fridolin.

Skolorna måste också bli bättre på att systematiskt registrera när eleverna är borta.
– Kostnaden för att reagera är väldigt liten, samtidigt som kostnaden om skolan inte reagerar är stor, säger utredaren Malin Gren Landell.

I utredningen föreslås också att en nationell statistik införs och att en definition av hur mycket frånvaro som faktisk är problematisk tas fram.

Men utredningen missar en viktig del av problemet, enligt Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

– Det är allvarligt att regeringen är så negativt inställda till kunskapsuppföljningar. Det nationella provet i trean är viktigt för att se om man har klarat lågstadiet eller inte och det vill regeringen plocka bort. Det är ett stort svek mot Sveriges elever, säger hon.

Proven ska enligt en annan utredning ersättas av obligatoriska bedömningsstöd som ska bestämma elevernas kunskapsnivå.

Lärarnas Riksförbund tycker att utredningen innehåller flera bra förslag men alla problem tas inte upp.

– Om lärarna hade mer tid till eleverna skulle nog färre ha behov av elevhälsa och kanske vara i skolan mer, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

ur Lärarförbundets Magasin