Läs senare

Skolföretag växer i världen – med svensk skolpeng

LT granskarDe tre största friskolebolagen storsatsar utom­lands. Academedia, Kunskapsskolan och Engelska skolan har alla satsat på utlandsexpansion med hjälp av svensk skolpeng — direkt eller indirekt.

av Karin Lindgren
27 Sep 2017
27 Sep 2017

Den internationella verksamheten med förskolor i Norge och Tyskland utgör nästan en femtedel av Academedia. För tre år sedan köpte man den norska kedjan Espira, förra året det tyska företaget Joki och i våras Stepke, också det i Tyskland.

— Norge har en stark urbaniseringstrend och behov av nya förskolor i storstadsområdena. I Tyskland saknar mellan 250 000 och 300 000 barn förskoleplats. Vår ambition är att växa, säger Kristofer Hammar, Academedias affärsutvecklingsdirektör.

Växer gör bolaget genom att köpa upp förskolor och starta nya, precis som i Sverige.

Finansiering

Hur får företagen betalt?

  • I Norge betalas förskoledriften ungefär som i Sverige, med en stor del från det offentliga och en mindre del föräldraavgifter.
  • I Tyskland ser fördelningen skatter–avgifter olika ut i förbundsstaterna.
  • I Indien, Saudi­arabien och Spanien drivs Engelska skolans och Kunskapsskolans skolor med elevavgifter, utan offentlig finansiering.

Internationella engelska skolan har valt Spanien som exportland för sitt koncept med tvåspråkig undervisning på engelska och modersmålet. Förra året köpte man hälften av aktierna i spanska Grupo Educativo Elians, som har tre privatskolor i Valencia.

— Vi tänker växa genom en blandning av övertaganden, expansion av befintliga skolor och nystarter, säger Fredrik Åkerman, tillförordnad vd.

Kunskapsskolan var först med att söka sig utanför Sverige och gjorde den första förstudien redan 2005. Nu finns bolaget i sex länder och ambitionen är att bygga ett globalt nätverk av skolor. Det sker på olika sätt, från fullskaliga kunskapsskolor i Indien och Saudiarabien, som man startar och deläger med lokala operatörer, till amerikanska skolor där samarbetet främst handlar om elev- och lärarutbyten. Kunskapsskolan köper inte befintliga skolor.

— Vi får in mer och mer licensintäkter från dem som använder vårt program och studiematerial. Vi har bara börjat vår resa i Indien och vi ska fortsätta växa i Saudi och säkert på andra platser i Mellanöstern, säger Cecilia Carnefeldt, vd för Kunskapsskolan Education.

När Kunskapsskolan och Engelska skolan tagit sig in på de nya marknaderna har de använt sig av lån, ägartillskott och tidigare gjorda vinster, det vill säga svenska skattebetalares pengar i form av överskott från skolpengen.

— Vi har gjort en begränsad investering i spanska Elians på 5 miljoner euro från vårt ägarbolag i Sverige. Den fortsatta expansionen tänker vi finansiera lokalt, säger Fredrik Åkerman på Engelska skolan.

Varken han eller Cecilia Carnefeldt på Kunskapsskolan ser något fel i att deras företag går med vinst och använder en del av pengarna till att satsa utomlands. Båda hänvisar till att den internationella verksamheten är bra för anställda och elever i Sverige eftersom den möjliggör utbyten med skolorna utomlands.

— Det viktiga är att vi driver en bra verksamhet för våra svenska elever.  Blir det sedan några kronor över på varje hundralapp så att vi kan göra Kunskapsskolan tillgänglig för fler ser jag inga problem med det, säger Cecilia Carnefeldt.

Academedia betalade 554 miljoner kronor för Espira och ungefär hälften så mycket för förskolorna i Tyskland, enligt koncernens årsredovisningar. Men, till skillnad från när man växer i Sverige, tas inte svensk skolpeng i anspråk för uppköpen utomlands, enligt Kristofer Hammar.

— Vi har använt tillskott från aktieägarna, kassaflödet från den norska verksamheten och lån vi tagit upp lokalt i Norge och Tyskland via bolagen där. De ansvarar själva för att betala räntorna, säger han.

Enkät

Är det bra att svenska friskolor satsar utomlands?

Sven-Sören Bergqvist
Idrottslärare på Viksängsskolan, Västerås.

– All utbildning, oavsett var den genomförs, är bra. Framför allt om man etablerar sig i de länder som kanske inte har välutbyggda skolsystem – så länge det inte enbart sker utifrån ekonomisk vinning, då.

Lena Sandberg
Rektor på Sunderbyskolan, Luleå (tidigare lärare i svenska, engelska och SO).

– Jag tycker att det är galet om de tar av svenska skolpengar. Min erfarenhet är att pengarna verkligen behövs här. Vill de starta skolor/företag utomlands så måste det finansieras med andra medel.

Johan Tjernström
Musiklärare på Alfred Dalinskolan, Huskvarna.

– Jag tycker att det är synd att pengar som skulle ha gått till svenska barn hamnar någon annanstans. Men vi är ju alla för bra skolor. Så om det är skolor som tillhandahåller god undervisning, måste de få etablera sig i andra länder. Jag är väl lite dubbel där, kanske.

ur Lärarförbundets Magasin