Läs senare

Vi hjälper dig se fällorna på nätet

av Lotta Holmström
17 Aug 2017
17 Aug 2017
Åsa Larsson, Viral­granskaren.

Är det som delas på nätet för bra för att vara sant? Då är det troligtvis inte sanning. Bluffar, missledande information och propaganda är vardagsmat på nätet.

Men hur vet du säkert? I första delen av Källkritikskolan, ett samarbete mellan Lärarnas tidning och Metros Viralgranskaren, får du med dig sex frågor att ställa för att granska påståenden och händelser som sprids i sociala medier. Då kan du också vara ett stöd för eleverna.

— Många elever tror att de har koll, men det de har koll på är tekniken, inte samhället. Bluffar bygger på mekanismer som eleverna kanske inte stött på än. När du blir lurad första gången lär du dig av det och blir mer vaksam, och den erfarenheten kan elever sakna, säger Åsa Larsson på Viralgranskaren.

Det är här lärare kommer in och kan lära ut källkritik på ett strukturerat sätt, förutsatt att de vet hur det fungerar på nätet. I vår guide får du mer kött på benen.

En bra utgångspunkt är att göra lite webbresearch och försöka hitta den ursprungliga källan till informationen eller påståendet. Till hjälp har du sex enkla frågor.

Lärarnas tidnings och Viralgranskarens källkritikskola

Del 1: Så lär du dig granska påståenden på nätet

#1 Vad påstås?

Identifiera grundläggande fakta så blir de lättare att kolla, till exempel plats, tid, namn och citat. Använd de uppgifterna som sökord, både på svenska och engelska. Sätt citattecken runt fraser. Då blir det lättare att hitta ursprungskällan.

#2 När ska det ha hänt?

På till exempel Google sök går det också att ange en tidsperiod för att leta sig bakåt i tiden och hitta de först publicerade sökträffarna. Handlar det om en händelse kan du kolla: Stämmer tiden? Skedde det på det sätt som beskrivs? Följ källhänvisningar till andra sajter.

Du kan också välja att söka bland enbart nyheter.

Tidsperiod. När du söker med Google kan du ställa in en tidsperiod som sökresultaten ska komma ifrån. Du kan också välja att söka enbart nyheter.

#3 Var ska det ha hänt?

Vet du tid och plats kan du söka i lokalmedia. De borde ha rapporterat om händelsen om den inträffat. För att få träff på en specifik webbplats kan du lägga till site: följt av domännamnet sist i sökrutan (se exempel nedan).

En sajt. Begränsa sökresultaten till en viss sajt genom att skriva site: följt av adressen till hemsidan.

#4 Vem delar?

Kolla upp personen som sprider informationen. Verkar hen tro­värdig? Ser det ut att vara en riktig person? Vad mer sprider personen? Finns det en bakomliggande agenda?

Kolla också eventuella kommentarer på inlägget på sociala ­medier. Där kan finnas ledtrådar om både avsändaren och sanningshalten i påståendet. Nysta vidare utifrån det du får fram.

#5 Vilka medier sprider?

När du får upp en lista med sökträffar gäller det att ta reda på mer om avsändarna. Är det etablerade nyhetssajter, sajter som bara vill ha klick, eller något annat? Förmedlar de åsikter eller ­nyhetsrapportering? Är de nystartade? Har de en ansvarig utgivare?

Viralgranskaren har en lista på de vanligaste satir- och viral­sajterna.

#6 Varför sprider de?

Har personen och/eller sajten som sprider påståendet ett bakomliggande motiv? Finns det saker de kan ha utelämnat på grund av detta?

Du kan också ta kontakt med personen/personerna. Deras sätt att svara, eller avsaknaden av svar, kan vara en ledtråd till sanningshalten.

Nästa del

I nästa del av Källkritikskolan tar vi upp hur du kan lära ut faktakoll till dina elever.

ur Lärarförbundets Magasin