Läs senare

”Vite ett effektivt sätt att trycka på”

Ann-Marie Begler flaggar för tuffare tag mot skolor som inte sköter sig. Efter fem år på Skolinpektionen ser hon behovet av en ny skolmyndighet.

03 Okt 2013
”Vite ett effektivt sätt att trycka på”
"Under­visningen kan vara så fantastiskt bra att man nästan gråter", säger Ann-Marie Begler Bild: Dan Hansson

I oktober 2008 lät en leende Ann-Marie Begler sig fotograferas av Lärarnas tidning i ett hav av kartonger. Den nybildade myndigheten Skolinspektionen hade just flyttat in på femte våningen i ett kontorshus vid Norrtull i Stockholm.

Fem år senare har generaldirektör Begler för länge sedan borstat av sig flyttdammet och Skolinspektionen är en av de mäktigare institutionerna i spelet om den svenska skolan.

Just denna höst är intresset för vad myndigheten företar sig extra stort på grund av turerna kring Lundsbergs skola. Både förvaltningsrätten och kammarrätten har gått emot Skolinspektionens krav på omedelbar stängning. Nu får skolan vara öppen till dess att frågan om tillfälligt verksamhetsförbud avgörs i domstol.

– Jag hade förutsett en kraftig reaktion på vårt beslut att ge skolan tillfälligt verksamhetsförbud, men den blev ännu starkare än vad jag hade trott. Ändå skiljer sig inte detta ärende från vår övriga tillsyn.

– Vi har samma krav på Lundsberg som på alla andra skolor. Elever måste skyddas från kränkningar.

Men förvaltningsrätten anser ju att det är oklart om Skolinspektionen har tillsynsansvar på elevhemmet. Hur ser du på det?

– Jag menar att det tydligt framgår av skollagen och det verkar förvaltningsrätten inte känna till. När det gäller kränkningar har Skolinspektionen tillsynsansvaret i skolan och i samband med skolan. Det går inte att tänka sig ett närmare samband med skolan än ett elevhem som i stort sett ligger vägg i vägg med verksamheten.

Nu har Skolinspektionen funnits i fem år. Vilka effekter har inspektionen haft på förskola och skola?

– Det är svårt att isolera Skolinspektionens effekter, särskilt med tanke på att det har genomförts så många andra förändringar de senaste åren. Men vi kan tydligt se i våra anmälningsärenden att många elever får det stöd de har rätt till efter vår tillsyn och att elever som felaktigt placerats i särskola får sin rätt till utbildning tillgodosedd.

– Utan att ha något vetenskapligt stöd för det är mitt intryck att skolornas arbete med elever med exempelvis dyslexi eller autism har blivit bättre efter våra granskningar.

Ni kritiserar mycket men säger sällan något positivt. Vilka är styrkorna i svensk skola och förskola?

– Det finns många bra och kompetenta lärare och ur många aspekter bra skolledningar. Under­visningen kan vara så fantastiskt bra att man nästan gråter. Svenska elever är duktiga på engelska och mitt intryck är att Sverige ligger bra till när det gäller värdegrund, demokratifrågor och att visa respekt för varandra.

Varför berättar ni det så sällan för lärarna?

– I våra kvalitetsgranskningar tror jag att vi är ganska bra på att återföra när vi tycker att det är en bra skola. Men en tillsyn handlar per definition om det som inte fungerar och om skolan följer lagar och kursplaner. Ska vi granska det som fungerar blir det en utvärdering och då behövs helt andra redskap. Det är viktigt att vi är tydliga med det.

Kan det vara därför som en del lärare är nega­tiva till er i attitydmätningar, till skillnad från rektorerna?

– Ja, det kan vara en förklaring. Därför är det viktigt att lärarna får en bra insyn i hur vi arbetar och vad vi gör när vi kommer ut till skolan.

Ni ska få sju miljoner kronor om året från 2015 för att granska friskolornas ekonomi. Hur ska ni använda pengarna?

– Vi behöver kvalificerade ekonomer som är vana att arbeta med bland annat revision och att granska koncerner. Det har hänt mycket de senaste fem åren på det som jag betraktar som en skolmarknad. Riskkapitalister har kommit in på marknaden och det har gjorts flera stora uppköp.

– För att granska kvaliteten i en verksamhet behöver vi också analysera de ekonomiska riskerna. Vi har inte den kompetensen i dag när det gäller koncernerna.

Hade ni förutsett JB Educations konkurs med den kompetensen?

– Vi var inte omedvetna om att JB Education hade bekymmer med ekonomin. Det vi inte kunde förutse var att ägaren skulle dra sig ur så snabbt. Våra granskningar kan inte för­hindra konkurser. Vi kan sätta fingret på en del problem vilket gör att färre elever söker och konkursen snarare påskyndas.

– Vårt ansvar är att granska att skolorna har en bra verksamhet, inte att rädda dem.

Pengarna till ekonomisk granskning var en del av friskolekommitténs förslag. Vad tycker du i övrigt om förslagen?

– Utgångspunkten att skärpa tillsynen över friskolorna är bra. Ur ett barn- och elevperspektiv behöver föräldrarna bättre redskap för att kunna välja och då behövs full insyn i verksamheten. I övrigt vill jag återkomma när vi har skrivit vårt remissvar.

Friskolekommittén tycker att ni borde använda er mer av vite. Håller du med?

– Redan nu utfärdar vi vite oftare än tidigare, den delen av kommitténs förslag verkar ha skrivits för ett bra tag sedan när vite ännu var nytt för oss. Men vi använder sällan vite vid anmälningsärenden i dag — vi kan göra det mer när det gäller exempelvis hemmasittare som inte går till skolan eller vid brist på särskilt stöd.

Är vite ett effektivt verktyg?

– Ja, det tycker jag. Vite är inget straff utan ett påtryckningsmedel. Dels kostar det och dels är det ingen bra reklam för huvudmannen att bli vitesförelagd.

I de här frågorna får ni draghjälp av medierna. Hur mycket betyder det för ert arbete?

– Det är bra att medierna tar upp problemen eftersom skolan är en angelägenhet för hela samhället. Sedan är det tråkigt att medierna sällan skriver om de positiva delarna, som de goda exempel vi lyfter fram i kvalitetsgranskningarna. Här har kommuner och skolor ett jobb att göra för att beskriva sina verksamheter ur andra synvinklar än vår.

Ni ger numera råd och vägledning till skolorna, men utöver det finns ingen myndighet som stöder skolorna i deras utvecklings­arbete. Behövs en sådan myndighet?

– Ja, ska man satsa på något så tror jag att det är det som behövs. Många små kommuner menar att de inte har kraft nog att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete. Sedan är det frågan om vad staten ska lägga sig i. Vi har en ansvarsfördelning mellan stat och kommun, där kommunerna ska svara för sitt eget utvecklingsarbete.

Allt ska granskas

Skolinspektionen arbetar med:

  • Regelbunden tillsyn. Kontrollerar att skolorna arbetar utifrån ­lagar och regler.
  • Granskar kvaliteten och lyfter fram utvecklingsområden.
  • Etablerings­kontroll och första­gångstillsyn. Görs på alla nya friståen­de skolor.
  • Övriga inspektioner: Riktad tillsyn, flygande inspektioner, tillsyn efter anmälan och omrättning av nationella prov.

Detta ingår också:

  • Barn- och elevombudet.
  • Beslut om tillstånd för fristående skolor.
  • Anmäler legitimerade lärare och förskollärare till Lärarnas ansvarsnämnd.

In på livet med Ann-Marie Begler

AKTUELL Fem år som generaldirektör på Skolinspektionen.

ÅLDER 59.

LÖN: 100 300 kronor i månaden.

BOR Lägenhet i Stockholms inner­stad.

BAKGRUND Utbildning till socionom. Arbetat med utsatta ungdomar och missbrukare. Överdirektör på Socialstyrelsen. Generaldirektör på Brottsförebyggande rådet. Vice rikspolischef.

PÅ EN BRA SÖNDAG Plockar svamp. Åker ut till landet. Är tillsammans med barn och barnbarn.

Bild: Dan Hansson

TV-SERIE House of cards. »Fascinerande uttryck för ett oerhört maktspel.«

FAVORIT­PRYL Jogging­skor. »Behöver den friska luften och fysiska ansträngningen för att koppla av.«

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin