Läs senare

Yngre lärare läser sällan romaner

Var åttonde lärare under 40 har inte läst någon skönlitteratur alls det senaste året. En av tre läser max två böcker per år. Samtidigt går elevernas läsförmåga nedåt.

16 Jan 2013

Grafik: Mats ThorénVar tredje yngre lärare läser som mest två skönlitterära böcker per år. Endast fyra av tio läser fler än sex böcker om året. Det visar en undersökning som opinionsinstitutet Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning.

– Det är ett katastrofalt resultat, säger Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.

Men hon är inte särskilt förvånad utan berättar att hon ofta möter lärare som inte läser, i såväl utbildning som fortbildning.

– Jag upplever att det blir vanligare bland lärarstudenterna att inte läsa skönlitteratur. När jag talar med blivande svensklärare om vilka romaner de skulle vilja använda i undervisningen så kan de ha svårt att komma på några titlar över huvud taget.

– Och en konsekvens av att lärarstudenterna läser mindre blir att de även skriver sämre.

Undersökningen visar också att yngre lärare läser betydligt mindre skönlitteratur än sina äldre kolleger. Det är mer än tre gånger så vanligt att lärare under 40 år inte läser alls jämfört med lärare över 55.

Lärare över 55 är den grupp som läser överlägset flest böcker. 30 procent av dessa läser fler än 15 skönlitterära böcker per år. Bland lärare under 40 är den siffran endast 14 procent.

Det är även en stor skillnad på läsning mellan lärare med respektive utan lärarexamen. Nästan dubbelt så många lärare utan examen uppger att de aldrig läser skönlitterära böcker jämfört med dem som har en lärarutbildning, 13 respektive 7 procent.

Samtidigt som fler yngre lärare inte läser skönlitteratur så blir eleverna allt sämre läsare. Enligt den internationella studien Pirls har svenska fjärdeklassares läsförmåga försämrats vid varje mättillfälle sedan starten 2001. Sverige har tillsammans med Bulgarien överlägset störst försämring av elevernas läsförståelse bland samtliga 49 deltagande länder.

Det har enligt Pirls också blivit mindre vanligt att svenska lärare använder skönlitteratur i undervisningen och andelen svenska lärare som läser barnböcker som ett led i sin kompetensutveckling är betydligt lägre än genomsnittet.

Detta gör Gunilla Molloy konfunderad.

– Om de inte sätter sig in i nyutkommen skönlitteratur, vad gör de i stället? Lärare bör absolut lägga en del av sin förtroendetid på att läsa ny barn- och ungdomslitteratur.

Hon hävdar att skönlitteratur kan användas i alla skolämnen.

– I SO kan man prata om hur en kommun styrs utifrån »Emil i Lönneberga«. Och både »Godnatt Mister Tom« och »Mio min Mio« innehåller existentiella frågor som kan diskuteras i religionsundervisningen till exempel. 

Så mycket läser lärare

För alla lärare blev svaret på frågan hur många böcker de läst det senaste året:

0 (8 procent)
1–2 (17 procent)
3–6 (27 procent)
7–15 (27 procent)
16–25 (9 procent)
Över 25 (12 procent)

Källor: Skop/Lärarnas tidning

 

Så gjorde vi

Mätinstitutet Skop har på uppdrag av Lärarnas tidning intervjuat över 1 000 medlemmar i Lärarförbundet om deras läsvanor. Frågan som ställdes var hur många skönlitterära böcker de har läst under det senaste året.

 

Här är lärarnas bästa barnböcker

Tre älskade moderna klassiker. Det är vinnarna av Lärarnas tidnings tävling »Lärarnas bästa barnbok«.

Hur använder du skönlitteratur i undervisningen?

Ingela Grönstedt Arvidsson, lärare i engelska och svenska, folkhögskolan Hvilan, Åkarp.

Jag använder uteslutande skönlitteratur som kurslitteratur. Vi läser tyst, vi läser högt, vi lyssnar på texten, skriver om den och pratar om den. Utifrån texten tar vi upp olika språkliga aspekter, lyfter teman och knyter an till kultur, samhällsliv och historia.

– Det är absolut nödvändigt för lärare att själva vara läsare. Hur ska man kunna visa någon vägen in i böckernas värld om man själv inte är hemmastadd där? 

 

Thomas Nilsson, förskollärare, Abborrens förskola, Lidingö.

– Jag brukar återberätta böcker utantill, gärna i skogen runt en eld och med frukt. Läsning är viktigt för att väcka barnens nyfikenhet för skriftspråket, att de ska förstå att krumelurerna faktiskt betyder något.

En del böcker använder jag för att barnen själva ska bli intresserade av att »läsa« eller återberätta för varandra. Men också för att skapa en mysig stund i soffan med gemenskap och värme. 

 

Andreas Psarras, SO-lärare, Internationella kunskapsgymnasiet, Stockholm.

– Vi diskuterar ofta valda delar och kända citat från romaner som knyter an till mina ämnen. Senast läste vi »Berättelsen om Pi« när vi arbetade tematiskt i ämnena svenska och religion. Boken tar upp moralfilosofiska frågor och i religionen får eleverna diskutera de etiska dilemman som huvudpersonen ställs inför.

– Ett annat exempel är »Allt går sönder« som skildrar kolonialismens konsekvenser för Afrika, som jag använder i historieundervisningen. 

ur Lärarförbundets Magasin