Läs senare

100 goda råd ska hjälpa lärarna

100 goda rådGoda råd som lyfter lektionerna tackar väl ingen lärare nej till.
Så dela med dig av dina bästa knep och få chansen att bli publicerad i Lärarförbundets bok ”100 goda råd”.

16 aug 2019

100 goda råd: Lärarförbundet tänker stärka lärarkåren med att samla in hundra konkreta råd insamlade från lärarna själva.

– Allt börjar med en bra lärare och vi vill att alla våra medlemmar ska ha möjlighet att bidra med sina erfarenheter för att på så sitt inspirera andra, säger Christina Öst, biträdande avdelningschef på Lärarförbundet och ansvarig för projektet.

– Alla detaljer om hur materialet kommer att presenteras är inte spikade ännu. Men klart är att vi från Lärarförbundet kommer att finnas på bokmässan i Göteborg den 26-29 september. Där finns olika möjligheter att lämna sina tips. Alla bidragsgivare på mässan får en give away från Lärarförbundet.

Alla lärare, skolledare och studenter som bidrar med handfasta råd och exempel är automatiskt med och tävlar i utlottningen av en ipad.

– Redan nu går det att skicka in förslag på mejladressen 100rad@lararforbundet.se.

– För utlottningen behöver vi namn och kontaktuppgifter, men den som så önskar kan vara anonym när själva tipset presenteras, säger Christina Öst.

De hundra bästa råden som kan hjälpa till i vardagen – kanske när klassen har svårt att koncentrera sig eller behöver slappna av – kommer att presenteras både i tryckt form och digitalt.

Under tiden går det att skicka in sina råd på mejladress: 100rad@lararforbundet.se

Marie Titus, högstadielärare i historia, religion, samhällskunskap, geografi och svenska.

”Grupparbete om tre är oslagbart”

– Mina elever älskar att lyssna på genomgångar. Helst i berättande form med mycket bilder, en gnutta dramatik och med ett elevnära och aktuellt innehåll.

– När det gäller delaktighet tycker jag att grupparbete i små grupper om tre är oslagbart. Jag har jobbat på det sättet i många år och förbluffas fortfarande över hur bra det fungerar. Men det kräver att jag har förberett eleverna väl och att samtliga har förstått att de måste bidra. Mina ledord är ”Ensam är inte stark. Ta vara på varandras styrkor!” Men också att kunskaper inte är något man ”rapar” upp eller anteckningar i en skrivbok. Kunskap är förståelse och det som sker inne i ditt huvud.

– Med det här arbetssättet får eleverna insikt i vad en fungerande gruppdynamik är och att alla måste få både tillfälle och tid att pröva och ompröva förslag och tankar.

– Jag brukar börja med att låta eleverna ta del av ett innehåll genom att läsa, lyssna på en genomgång eller kanske se ett filmklipp. Därefter är det viktigt att de inleder arbetet med att diskutera, inte med att skriva! Sedan kan grupperna behöva hjälp av mig för att befästa sin kunskap, exempelvis förståelsen för ord och begrepp.

– I nästa steg ska de skriva ner sina slutsatser och hjälpa den eller de elever som behöver hjälp. Det är oerhört lärorikt att förklara för någon annan. Samtidigt är det viktigt att eleverna vet att det är jag som är ansvarig för undervisningen. Om det hela spårar ur så är de medvetna om att de får jobba själva under resten av lektionen, och att de får ett nytt försök nästa gång!

Tove Risberg, mellanstadielärare.

”Parläsning lämnar ingen ensam”

– Mitt råd är att skapa en konsekvent struktur i lektionerna så att eleverna alltid vet vad som väntar. Det kan man givetvis göra med hjälp av olika metoder, men mitt sätt för att försöka skapa delaktighet, trygghet och gemenskap är att låta eleverna arbeta i par när det läser texter, oavsett vilket ämne texten handlar om.

– Parläsning leder till att eleverna aldrig lämnas ensamma med en text. Först läser de högt för varandra. Sedan får de diskutera de begrepp och frågor som de har fått i uppgift att arbeta med. På så vis blir det väldigt tydligt om alla är med på tåget. När de jobbar enskilt kan det ju se ut som att de är engagerade även om de inte är det. Men måste du jobba med en lagkamrat så går inte det. Och om jag märker att det inte fungerar så rycker jag in och hjälper till.

– Det här är också bra för att förebygga talängslan. Vissa tycker att det är obehagligt att tala inför hela klassen, men om de får frågan: Vad tycker ni? Ja, då är de två om en tanke och då blir det mycket enklare.

– Jag har även sett att det här är ett fungerande koncept för de som har npf, dyslexi eller andra svårigheter. Alla får samma roll i klassrummet och alla blir lika viktiga. Ibland kan uppgiften bli för svår för dem med svårigheter men eftersom lagkamraten kan hjälpa till så får de ändå möjlighet hänga med i diskussionerna.

– Uppdelningen sker via lottning och eleverna byter platser varannan vecka, vilket leder till att eleverna får lära sig att samarbeta med olika typer av människor. Och det är en väldigt häftig bieffekt av det här arbetssättet.

ur Lärarförbundets Magasin