Läs senare

100 procent behöriga ger trygghet

ReportageDammhagsskolan i Landskrona har 98 procent elever med annat modersmål än svenska, men snart 100 procent behöriga lärare.
– Behörighet är en trygghet för barn och föräldrar, och jag vill ha det. Jag vill ha skickliga lärare och jag har höga förväntningar på dem, säger rektor Katja Vinulv.

av Emma Olsson
26 sep 2019
26 sep 2019
100 procent behöriga ger trygghet
Dammhagsskolans rektor Katja Vinulv. Foto: Aline Lessner

Remzie Gültekin och Sandra Röiseth är mellanstadielärare på F-6-skolan Dammhagsskolan i Landskrona. Båda har sökt sig hit för det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Och båda känner en stor trygghet i att lärarkåren på skolan snart uppnår 100 procents behörighet.

– Många gånger har obehöriga inte den didaktiska bakgrundsinformationen som vi har. Det är oftast didaktiken som brister. Som obehörig lärare kan det vara svårt med bedömningsbiten och man kan vara i behov av handledning, säger Remzie Gültekin, förstelärare 4-6.

Bara för att du har leg är det ingen garanti för att du ger god undervisning, att du ställer rätt frågor till och om eleverna.

Eleverna på skolan har många olika behov, pedagogiska och sociala, och undervisningen behöver anpassas. Ibland på fem-sex olika sätt under samma lektion.

Anna Torines är en av veteranerna på skolan – efter tio år har hon svårt att tänka sig en annan arbetsplats.
Foto: Aline Lessner

– Det är kanske svårare för lärare som inte har teorierna i bagaget. Det finns många jättebra lärare som inte har examen, men om de inte är utbildade har de nog mycket svårare att hitta en varierad undervisning. Vi har så mycket anpassningar i klassrummet. Jag måste tänka brett. När man jobbar med en obehörig lärare som inte har någon tidigare erfarenhet får man ibland mer arbete, säger Sandra Röiseth, mattelärare.

Grundskolechef Anna Ericsson är ny på sin post i kommunen. Hon kommer närmast från Malmö, och i början trodde hon att folk på gatan i Landskrona hejade för att de kände igen henne från lokaltidningen. Så är det inte. Folk hälsar på varandra i Landskrona, även de som aldrig setts förut.

Landskrona har inget stabilt skolrenommé. Flera av kommunens skolor ligger i utsatta områden. Nyligen blev det riksnyheter när en lärarvikarie blev misshandlad av två underåriga elever.

Nu kryssar Anna Ericsson mellan stadshuset, en sextiotalskoloss på tunga ben i närheten av hamnen, och Dammhagsskolan. Ännu är hon inte helt hemmastadd, hon knappar in adressen i telefonens kartapp.

Skolan ligger på Öster, ett bostadsområde mitt inne i staden. Det avfolkades i samband med att varvet lades ner 1981. Området upplever ingen gentrifiering, hit har ingen hipstervåg nått ännu. De mer bemedlade har flyttat utanför staden.

Trots det centrala läget är Öster ett av de svenska områden där staten erbjuder 10 000 kronor extra i månaden för förstelärare, i ett försök att locka de mest kompetenta till skolor med störst utmaningar. En satsning som Landskrona tänker ta del av.

Traditionellt har det varit svårt att få bra lärare att söka till och stanna på skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Ofta är behörigheten betydligt lägre.

En färsk statlig utredning, Jämlikhet i möjligheter och utfall, visar att klyftorna i Skolsverige ökar. Bland annat dras erfarna behöriga lärare till skolor där förutsättningarna redan är goda.

Men trots att det inte finns några höga löner att locka med i kommunen, kan Dammhag snart skryta med en nästan total behörighet. Snittet i kommunen ligger på 90, jämfört med 70 procent för riket i stort.

Grundskolechefen Anna Ericsson satsar på behöriga lärare.
Foto: Aline Lessner

Landskrona satsar på behöriga lärare.

– I våras i samband med neddragningarna bestämde vi att vi skulle prioritera behörig personal. Vi tänker att man kan anställa en behörig i stället för två obehöriga, säger Anna Ericsson

Sedan dess har ett femtiotal elevstödjare fått gå.

Flera skolor som Dammhag kräver stora resurser från kommunen.

– De här barnen behöver lite mindre grupper, det är dyrare. Vi behöver satsa på studiehandledning på modersmålet, vi kopplar på skolintroduktion och centralt verksamhetsstöd på ett annat sätt än kring barn i andra områden av vår stad, som har ett annat socioekonomiskt läge, säger hon.

Som så många andra kommuner lider Landskrona av besparingskrav. Samtidigt som budgeten ska i balans innebär ett räknefel att det saknas ytterligare 20 miljoner kronor.

Och trots besparingarna måste resultaten upp.

På Dammhagsskolan går hälften av eleverna ut med ofullständiga betyg.

– Och det går inte. Vi kan inte ha det så. De gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Det är inte de som misslyckas, det är vi, säger Katja Vinulv.

Rektor Katja Vinulv får många sökande till de lediga tjänsterna på Dammhagsskolan – som snart har 100 procent behöriga lärare.
Foto: Aline Lessner

Så ser det ut, ett absolut krav som hon ställer på sina anställda. En elevsyn som lägger ansvaret på de vuxna.

Katja Vinulv har precis börjat sitta andra skolår som rektor på Dammhag. Behörigheten är en viktig komponent i att rigga en bra arbetsplats med god lärmiljö.

– För mig är det viktigt – men också att du är personligt lämplig. Bara för att du har leg är det ingen garanti för att du ger god undervisning, att du ställer rätt frågor till och om eleverna, säger hon.

När Katja Vinulv rör sig över skolgården kommer eleverna fram och hälsar, kryper upp nära för en kram. Hon frågar hur det är, vad de gör, varför är den lilla pojken inte på sin lektion?

Ett steg i rekryteringen av personal är att de lärare som redan jobbar på skolan får intervjua de sökande.

– Jag bildar rekryteringsgrupper här. Det är inte bara jag som intervjuar dem som söker hit, utan lärare som redan jobbar här också sitter med. Först sitter vi i grupp och intervjuar, sedan går jag iväg, sedan har jag en enskild intervju och sedan pratar vi ihop oss. Vem tror vi passar in här? Jag tror inte på att handplocka som ensam rekryterare. Det kan ställa till det i personalgruppen. Om jag ska rekrytera till ett arbetslag tar jag med det arbetslaget, säger hon.

Anna Ericsson säger också att frågan om att höja elevresultatet är större än lärarlegitimationer.

– Det handlar inte bara om att få behörig personal, det är också viktigt att få rätt personal. Är du inte beredd att möta utmaningarna som är på den typen av skolor så kommer det inte att fungera ändå, säger hon.

Det handlar också om elevernas bakgrund, deras förutsättningar.

Landskrona har samma problem som andra utsatta områden. Svagt skatteunderlag, många som pratar ett annat modersmål.

– Jag har läst forskning som visar att elever i socioekonomiskt starka områden kan i snitt 5 000 fler ord än elever i socioekonomiskt svaga områden när de börjar skolan. 5 000 ord är ett stort gap, säger hon.

Elever i socioekonomiskt starka områden kan i snitt 5 000 fler ord än elever i socioekonomiskt svaga områden när de börjar skolan.

På läraren Anna Torines whiteboard står bland annat tidpunkter för elevernas modermålsundervisning i persiska, arabiska och albanska. Projektorn visar en spelplan, samma spelplan som eleverna har framför sig på papper.

Anna Torines illustrerar en hungrig krokodil, armarna utsträckta som klapprande käftar.

Eleverna övar på att placera tal i storleksordning, större än och mindre än.

Instruktionen sker i en cirkel på golvet innan barnen, som går i andra klass, går i väg två och två för att arbeta med tärningar och stenciler.

En pojke kommer fram med en skrivbok. Han är less på matten, vill läsa i stället. Men Anna Torines tar honom vänligt tillbaka till tärningarna igen.

Hon har arbetat på skolan i tio år, och säger att hon aldrig vill sluta.

– Man söker sig hit. Jag trivs på Dammhag. Jag trivs med kollegorna och jag har alltid någon att luta mig mot när det är tungt, när jag behöver stöttning eller hjälp. Det är tryggt kollegialt. Sen är det mycket skratt. Det är ett tungt område, men jag har aldrig mött en förälder som inte vill sina barn väl, säger hon.

Remzie Gültekin. Foto: Aline Lessner
Sandra Röiseth. Foto: Aline Lessner
Rebecka Kainulainen Foto: Aline Lessner

Var femte vecka kommer skolutvecklingsproffs från Umeå universitet för att hjälpa lärare och ledning att lyfta på stenar och sniffa reda på vad som kan göras bättre.

Det sker inom ramen för Samarbete för bästa skola, ett statligt projekt för att höja skolresultaten på skolor som brister.

Ett problem på Dammhag är elevomsättningen, som gör det svårt att planera och följa upp resultat.

– Elever lämnar och elever kommer in. Och det ser ut som att de som kommer in sent klarar sig sämre än de som börjat i förskoleklass eller första klass, säger Katja Vinulv.

Hon ställer krav på att lärarna bidrar i utvecklingsarbetet.

Och F-6-läraren Ina Coghlan förklarar att det är lika roligt som viktigt. Behörigheten spelar in även här.

– Det blir en god lärandemiljö, det är så många som bidrar. Det här är en framåtsyftande skola, som är positivt inställd till att utvecklas. Vi tar från den bank av kunskap som vi har. Det är en rolig skola att jobba på, säger hon.

Behörigheten är inte något Rebecka Kainulainen funderar så mycket på. I grunden är hon förskollärare, men nu är hon ordförande för Lärarförbundet på heltid.

– Jag tror att siffrorna till viss del handlar om att alla lärare kanske är behöriga, men inte alltid i det ämne de undervisar i. Men det är ingen stor fråga. Det vi jobbar med mest är arbetsmiljön, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: