Läs senare

6 000 mer i lön lockar behöriga

LönStora lönetillägg har gett fler behöriga lärare på två socioekonomiskt utsatta skolor i Stockholm. Därför välkomnar personalen, med en viss dos ambivalens och gnissel, att försöket förlängs.

av Daniel Persson
07 feb 2019
07 feb 2019
Läraren Birgitta Falk-Hansson och rektor Mattias Wahlström tycker att fler på skolan borde få tillägget.
Foto: Marc Femenia

Sedan i mars förra året har Birgitta Falk-Hansson och hennes lärarkolleger på Hagsätra-Ormkärrsskolan i södra Stockholm 6 000 kronor extra i lön varje månad. Det är ett pilotprojekt av Stockholms stad för att locka legitimerad personal till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

— Fler behöriga lärare har gjort att det blivit lugnare på vissa delar av skolan. Vårt område gynnas av att eleverna får ha kvar sina pedagoger och det blir en stabilitet i lärarlaget, säger Birgitta Falk-Hansson.

När hon pratar med arbetskamrater som också får tillägget är det många som säger att det känns på fler sätt än bara i plånboken. Det ses som ett kvitto på att deras arbete är viktigt och uppskattat.

De får tillägget

Legitimerade lärare, special­pedagoger, förskollärare, utbildade fritidspedagoger och biträdande rektorer på Hässelbygårdsskolan och Hagsätra-Ormkärrsskolan får ett lönetillägg på 6 000 kronor i månaden.

Projektet gäller även Hässelbygårdsskolan och skulle ha avslutats vid årsskiftet. Lärarförbundets lokalavdelning menade att det var för begränsat att ha lönetillägget på två skolor i bara tio månader. Utbildningsnämnden håller delvis med och har förlängt försöket över hela 2019 för att se om det ger effekt på studieresultaten.

Hagsätra-Ormkärrsskolans rektor Mattias Wahlström tror att ett fortsatt lönetillägg ger just bättre resultat.

— Nu kommer en spontanansökan i veckan från legitimerade lärare, vilket inte var fallet för ett år sedan. Så vitt jag kan se har vi fått en mindre omsättning på legitimerade lärare, få har lämnat, och vi har lättare att rekrytera dem vi vill ha. I förlängningen bör det påverka både tryggheten, studieron och resultaten, säger han.

Projektet gäller enbart behöriga och det omfattar inte alla personalgrupper, vilket enligt rektorn har skapat en del interna motsättningar under året.

– Det är fantastiskt att man satsar på en ytterstadsskola men det skapar gnissel. Jag har märkt ett missnöje från dem som inte får tillägget, både inom elevhälsan och bland barnskötarna. När hälften får och hälften inte skapar det lite motsättningar. Vi jobbar med samma elever och mot samma mål, säger han och får medhåll av Birgitta Falk-Hansson.

— Alla på skolan bidrar, vi jobbar tätt med elevhälsan och fritids. Det blir lite märkligt att de arbetskamraterna inte får något, de är lika inblandade i eleverna som vi, säger hon.

Mattias Wahlström är ändå till övervägande del glad över lönesatsningen och fasar lite inför dagen den försvinner.

— Jag vet ju inte hur folk kommer att reagera då. När tillägget funnits i nästan två år blir det en del av ens liv och då är det ett större avbräck när det tas bort. Jag hoppas och tror ändå att man vill stanna kvar i organisationen.

I Malmö har ett liknande projekt pågått i tre år men med lägre summor och på fler skolor. De som uppfyller kriterierna i ett socioekonomiskt index kan höja lärarlönerna med upp till 3 000 kronor.

Just nu analyseras både effekterna och vad som kan locka legitimerade lärare till skolor i utsatta områden.

— Känslan vi har efter de här åren är att högre löner påverkar positivt, men att vi måste jobba ännu mer med arbetsmiljöfrågor på skolor med särskilt tuffa uppdrag. Det kanske handlar om att ha fler tjänster med större utrymme att fokusera på skolutveckling. Som lärare behöver man också uppleva att man ges tid att ta sig an utmaningarna, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö stad.

ur Lärarförbundets Magasin