Läs senare

63 miljoner i vinst – samtidigt som lärarna demonstrerar

VINSTER I VÄLFÄRDENEngelska skolan gjorde en vinst på 63 miljoner förra året, 10 miljoner mer än året innan. Samtidigt demonstrerar tusentals lärare mot besparingar i skolan.
– Det är så klart stötande att skolkoncerner ökar sina vinstuttag samtidigt som behoven i skolan växer, säger utbildningsminister Anna Ekström, (S).

av Emma Olsson
17 maj 2019
17 maj 2019

Under de senaste nio månaderna ökade Engelska skolan sin omsättning med 11 miljoner kronor, och landade på 743 miljoner. Resultatet blev en vinst på 63,3 miljoner, nästan 10 miljoner kronor mer än i föregående resultatredovisning.

En del av ökningen beror på att tre skolor i Spanien numera är inkluderade i sifforna, men också på att företaget öppnade två skolor förra året jämfört med fyra 2017. Detta ger mindre kostnader.

Men resultatet beror också på att fler kommuner betalar en högre skolpeng.

– Vi har jobbat mycket med kommunerna för att få ut rätt skolpeng, den skolpeng de ska betala ut till friskolor, säger Emma Rheborg, kommunikationschef på Engelska skolan.

Samtidigt tvingas många kommuner spara i sin verksamhet.

Ni har 15,2 elever per lärare, jämfört med 12,1 i kommunala grundskolan. Hur påverkar det er lönsamhet?

– Lärartätheten är en funktion av att våra klasser nästan alltid är fulla. Många andra skolor har utrymme i sina klasser, säger Emma Rheborg.

Vad säger du till de lärare som arbetar i kommuner som skär ner på skolan, och som reagerar på er vinst?

– Sverige behöver väldigt många nya skolor, kommunala och privata. Vi gör långsiktiga avtal med kommuner och fastighetsägare och måste ha vinster för att ta de riskerna och investera, säger hon.

Emma Rheborg, kommunikationschef på Engelska skolan.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) fick inte igenom kravet på vinsttak i välfärden i Januariöverenskommelsen. Men hon riktar en varning till både friskolor och kommuner.

– Om en kommun eller fristående skola har minskat på sina kostnader för undervisning och elevhälsa kommer det naturligtvis att få konsekvenser. Skolverket har möjlighet att återkräva pengarna, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, är kritisk till skolpengens konstruktion. Hon vill i stället se ett system baserat på faktiska kostnader och som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer.

– Skattemedel som går till att finansiera skolan borde användas till verksamheten och inte plockas ut i vinst. Idag kan skolföretagen lätt fylla en klass med många elever och därigenom öka sina intäkter, utan att kostnaderna ökar nämnvärt. Det gör att överskotten och i förlängningen vinsterna skjuter i höjden, säger hon.

Klicka på bilden för att komma till alla artiklar om upproret bland lärare 2019.

ur Lärarförbundets Magasin