Läs senare

7 av 10 lärare vill inte ha ordningsomdöme i skolan

AktuelltSju av tio lärare är tveksamma, eller mycket tveksamma, till att ordningsomdömen skulle bidra till att minska stöket i skolan. Det visar en ny undersökning som Lärarförbundet har tagit fram.

av Emma Olsson
05 jun 2019
05 jun 2019
Forskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet säger att det inte finns någon forskning som visar om ordningsbetyg fungerar.

En majoritet i riksdagen har föreslagit att regeringen ska arbeta för att ha omdöme för ordning och uppförande i högstadiet och gymnasiet.

Men förslaget får tummen ner bland lärarna.

En färsk undersökning visar att 72 procent av lärarna inte tror på ordningsomdöme som en bra metod för att skapa lugn och ro i klassrummet. Av dem tycker 49 procent att förslaget ”i mycket låg grad” skulle påverka stökiga elevers uppförande till det bättre.

Lärarna tror inte på ordningsomdöme

I vilken grad tror du att skriftliga ordningsomdömen skulle bidra till att öka studieron i ditt klassrum?

Vilka tre saker tror du bidrar mest till att skapa studiero i klassrummet?

Källa: Novus/Lärarförbundet

Endast tre procent av de svarande tror att ett skriftligt ordningsomdöme skulle påverka stöket.

I stället tror 66 procent av lärarna att särskilt stöd till de elever som är stökiga är det som bidrar mest till att skapa studiero. 44 procent tycker att mindre elevgrupper är en annan viktig faktor för att bidra till arbetsro. 34 procent  menar att gemensamma ordningsregler som upprätthålls av all personal är en annan faktor för att skapa ro i klassrummet.

Undersökningen, som Novus tagit fram på Lärarförbundets uppdrag bygger på intervjuer med 1009 lärare.

– Svenska lärare vill ha bättre ordning, inte mer byråkrati. Det leder tveklöst till ökad dokumentation. För att kunna möta föräldrakritik kommer lärarna behöva dokumentera precis allt som eleverna gör. Detta i en skola som redan lider av för mycket byråkrati, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Förslaget får även icke godkänt av forskaren Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet och expert på bedömning.

– Jag förstår inte varför våra politiker gång på gång skiter i att utreda förslag innan de blir beslut? Skolan ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det finns det ingen forskning som säger att ordningsbetyg fungerar. Ingen som säger motsatsen heller. Men de potentiella riskerna för lärare och elever är för stora för att ta lätt på det, säger han.

Han pekar på närliggande amerikansk forskning som visar att straff snarare tenderar att påverka elevernas prestationer negativt.

Förslaget till det skriftliga ordningsomdömet har en majoritet i riksdagen bakom sig men det är ännu inte säkert att det blir verklighet. Utbildningsminister Anna Ekström (S) är tydlig med att hon inte står bakom förslaget, som från början kommer från Liberalerna.

Lärarna säger nej. Det saknas forskning på ämnet. Varför driver ni det här?

– En majoritet i EU har ordningsbetyg eller omdöme, även Norge. Det är Sverige som avviker och i Sverige ser vi problem med arbetsro. Det räcker inte med ordningsregler, vi måste öka medvetenheten, säger Roger Haddad, Liberalernas utbildningspolitiska talesperson.

Och lärarna som oroar sig för ännu mer dokumentation, vad säger du till dem?

– Vi vill minska de kommunala dokumentationskraven, sådana som kommunerna lägger på lärarna utan att staten kräver det, av rädsla för Skolinspektionen. Arbetsro är den viktigaste frågan och vi är säkra på att vi kan hitta en metod som är smidig för lärarna när det gäller ordningsomdömena, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: