Läs senare

9000 ensamkommande får gå klart gymnasiet

EnsamkommandeDen så kallade gymnasielagen får tillämpas, konstaterar Migrationsöverdomstolen. Tusentals ensamkommande kan nu få en ny möjlighet att stanna i Sverige och gå på gymnasiet.
– Det är ingen snygg lag och den är svårtillämpad, men den har inte tillkommit på ett grundlagsvidrigt sätt, säger Thomas Rolén i Migrationsöverdomstolen.

Lagen innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier och trädde i kraft den 1 juli 2018, men har tidigare underkänts av två migrationsdomstolar. Det har gjort att Migrationsverket har avvaktat med att fatta beslut enligt gymnasielagen, som har bedömts beröra omkring 9.000 ensamkommande.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

– Det här är så klart stort för unga människor som rotat sig i Sverige, blivit en del av vårt land, och som inte vill annat än att bidra, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), och fortsätter:

– Jag har mött många av ungdomarna under de gångna åren. Ungdomar som kommit från krig, levt hela sina liv på flykt, och som här börjat kämpa, plugga och skaffa jobb. De vill börja sina liv, och det känns väldigt stort att de nu får göra det i det land där många av dem är mer hemma än någon annanstans.

Migrationsöverdomstolen har nu tagit beslut i två mål som berör gymnasielagen. I det första var frågan om lagen kan användas.

– Underinstanserna ansåg att den tillkommit på ett sådant sätt att det strider mot grundlagen. I det målet anser vi inte att den tillkommit på ett väsentligt felaktigt sätt. Utan man kan tillämpa den helt enkelt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

I det andra målet ansåg underinstanserna att det sänkta beviskravet om identitet strider mot Sveriges åtagande i EU, bland annat Schengenöverenskommelsen.

– Där anser vi att de regler som finns i Schengenöverenskommelsen reglerar förhållandet till när någon ska ta sig in i EU, alltså från yttre gräns. Här är en person som är inne i Sverige, vilket gymnasielagen också säger att man ska vara. Då säger vi att lagen och det här beviskravet inte strider mot någon EU-överenskommelse för det reglerar inte den här situationen överhuvudtaget, säger Rolén.

Gymnasielagen drevs igenom i riksdagen av Miljöpartiet med stöd från Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Lagrådet sågade förslaget och skrev att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.

Kritiken gällde bland annat regeringens beredning av förslaget till ett sänkt beviskrav för sökandens identitet.

Det sänkta kravet fick Migrationsdomstolen i Göteborg att be om EU-domstolens vägledning. Migrationsöverdomstolen bedömer dock att det redan finns praxis från EU-domstolen och att det därför inte är nödvändigt med ytterligare klargöranden från EU-domstolen.

Domen innebär ett klartecken för Migrationsverket att börja pröva ansökningar enligt gymnasielagen igen.

– Vi är prejudikatsinstans och sista instans, så nu har ju de att pröva om alla andra förutsättningar är uppfyllda för de som söker. Vi säger att lagen skall tillämpas, lagen har tillkommit på ett okej sätt, lagen strider inte mot EU-rätt. Varsågod att börja pröva ansökningarna nu, säger Rolén.

Johanna Måhlén, presskommunikatör på Migrationsverket, säger att myndigheten kommer att ”återkomma inom kort”. Innan ansökningarna kan börja prövas igen måste domen analyseras.

Om det skulle vara så att ni gör samma bedömning som Migrationsöverdomstolen, hur snabbt kan ni komma igång med att börja avgöra ansökningar igen?
– Det tror jag skulle kunna komma igång ganska snabbt. Vi har haft en organisation beredd på det här. Vi har ju bara slutat fatta bifallsbeslut sedan den 18 juli, och vi har fortsatt att fatta uppenbara avslagsbeslut, säger Johanna Måhlén.

Totalt har Migrationsverket fått in 9.650 ansökningar enligt den nya gymnasielagen, varav 1 159 avgjorts. Majoriteten är uppenbara avslag – bara ett tiotal ansökningar hann få bifall innan arbetet pausades i somras. Flest ansökningar kommer från region Väst.

Den som får bifall får till att börja med ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs aktivt deltagande i studierna. Exakt vad som ska avses med ”aktivt deltagande” finns det just nu inga riktlinjer för, men det ska tas fram under 2018, enligt Migrationsverket.

Den nya gymnasielagen

  • Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.
  • Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern.
  • Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har dock underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den.
  • En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.  

Fler krav måste vara uppfyllda

  • Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen.
  • Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.
  • Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.
  • Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.
  • Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.
  • Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.
  • Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.
    Källa: Migrationsverket

ur Lärarförbundets Magasin